Tino Sanandaji: De flesta vet att ojämlikhet ökar, men färre förstår varför.

Av | mars 19, 2019

Socialdemokrater Samuel Kazen Orrefur och Daniel Suhonen skriver om penningpolitiken, överskuldsättning och klyftor. Jag håller inte med allt, men de lyfter fram viktiga poänger som borde diskuteras mer.

Det är inte helt korrekt att privata banker skapar pengar ur intet, men de skapar kredit och agerar som en multiplikator för riksbankens pengarskapande. När riksbanken ökar mägnden pengar förstärks det av bankerna så det ökar ännu mer. En trend är att finanssektor fått en större roll i ekonomin och avreglerats, samtidigt som riksbanken på senare år injecerat pengar.

Det har lett till en kreditexplosion där privata sektorns skulder fördubblats till 11 tusen miljarder kr och bidragit till en värdeökning av bostäder och aktier. Hög skuldsättning är ohälsosamt och kan destabilisera ekonomin, och ökar även ojämlikheten, eftersom de som gynnas är redan rika som äger existerande tillgångar och har lätt att belåna sig.

De flesta vet att ojämlikhet ökar, men färre förstår varför. Utöver invandring (som påverkar ojämlikhet på botten, inte så mycket toppen) och teknologi är kreditexpansion en central förklaring. Kredituppblåsning är trist och något tekniskt, men har viktiga effekter som artikeln diskuterar:

“Skenande priser på fastigheter, före­tag och aktier i stället för produktiva investeringar. Mellan 1999 och 2017 ökade penningmängden 8 procent årligen. Men årsgenomsnittet för inflationen var bara 1,2 procent. Varför blir det då inte mer inflation? Svaret är att det visst blir inflation men bara på de marknader där nya pengar omsätts. Mellan 2001 och 2018 har bankerna mer än tredubblat penningmängden och utlåningen.

Av dessa pengar har bara 13 procent gått till icke-finansiella företag, resterande 87 procent har i huvudsak gått till fastighets- och finansmarknaden vilket innebär att pengarna bidragit till att redan existerande fastigheter, företag och värdepapper bytt ägare till allt högre priser utan att något produktivt arbete uträttats. Att bankerna skapar så oproportionerligt mycket pengar för tillgångsköp gör att värdet på börsen (OMX30) ökat i genomsnitt 12 procent och huspriserna 7 procent årligen senaste 30 åren. Det leder till stora risker för hela ekonomin, tvingar hushållen att skuldsätta sig upp över öronen och skapar ett ohållbart prisläge där nya generationer inte kan ta sig in på bostadsmarknaden.

• Skenande ekonomisk ojämlikhet. Bankernas skapande av pengar är en ofta förbisedd orsak till att Sverige blivit det land där de ekonomiska klyftorna ökar snabbast i hela OECD. När bankerna skapar mer pengar för köp av tillgångar än vad utbudet hinner växa ökar tillgångspriserna. Den rikaste tiondelen ägde 78 procent av alla tillgångar 2017 och är därför de som främst gynnats.”

Tino Sanandaji

Artikel i DN här…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *