60 kommuner saknar stationär polis – 83 polisstationer har sommarstängt

av | 12 april, 2019

21 procent av landets kommuner, var femte kommun, saknar stationär polis. Det finns ingen polisiär närvaro över huvud taget. Som ett exempel på vilken effekt det kan få är att vid ett nödlarm kan det ta en halvtimmer eller upp till ett par timmar innan polis dyker upp, om de dyker upp alls.

För att spä på eländet har 83 polisstationer i mer eller mindre stor utsträckning sommarstängt under sommarmånaderna.

Sommar råder enligt almanackan i år mellan fredag 21 juni och måndag 23 september. Vi får hoppas att polisen sätter upp skyltar och ber de kriminella att förlägga sin semester under samma period alternativt flytta sin verksamhet till ett samhälle/kommundel där det finns en bemannad polisstation

Det ska sparas pengar, eller rättare sagt pengarna skall gå till annat. T.ex. sådant som så småningom leder till att vi behöver fler poliser. Men nu är det så att riksdagspolitiker inte bryr sig inte ett smack om folks säkerhet. De är i högre utsträckning intresserade av våra pengar.  

För att ytterligare belysa hur lite man bryr sig om människors väl och ve minskar man finansieringen av polisen med 232 miljoner kronor. Hur många fler kommuner kommer nu att tvingas stänga sina polisstationer?

Offentliga försvarare (“försvarsadvokater”) får ett tillskott på 665 miljoner kronor. Det lär nog behövas till en allt mer skenande brottslighet.

Sverige är en gigantisk räkmacka för massimporterade kriminella. Påståendet är inte menat att vara diskriminerade, det räcker med att läsa BRÅ:s statistik.

Påståendet massimportering får stöd i att det de facto importerats 1 418 408 personer under de två perioder Reinfeldt regerade samt efter fyra år med Löfven. Det gör 9 092 personer per månad eller 2 273 personer per vecka och trenden är ökande.

För att få plats med så många nya invånare hade för de senaste 16 åren behövts 16 nya städer i storlek ungefär som Lund.

Lund grundades omkring år 990. Det är väl ungefär den tid det tar att utveckla ett samhälle från grunden och fram till nutid.

Behovet är alltså ett nytt samhälle i storleksordning Lund varje år. Eftersom behovet inte tillgodoses kan man fråga sig var tar alla importerade människor vägen? Man kan också fråga sig var de arbetar – vad de får sin utkomst av. Var ska de studera? Och som sagt, var ska de bo?

De nytillkomna behöver inte fundera över så triviala ting som arbete. Det är så vist ordnat att pengar får de utan krav på motprestation. 58 procent av pengarna vikta för välfärd går till invandrarna som utgör 16 procent av populationen. De 84 procent som arbetat ett helt liv där många i dag lever i fattigdom får dela på resterande 42 procent.

Om vi inte ens kan tillgodose basbehovet för den icke växande befolkningsandelen (etniska svenskar) hur ska vi då kunna göra det för den växande befolkningen? De som massimporteras. Varför fortsätter vi ta in alla dessa människor? På vilket sätt är de till gagn för Sverige? Jag lämnar frågan öppen här.

Text: Jan-Ove Malmgren
Bild: Sofia Valve/Sveriges Radio

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *