Vi kan inte ens hjälpa en promille av jordens flyktingar om vi tror att vår flyktingpolitik är den enda rätta

Av | 25 juni, 2019

Socialnämndens ordförande i Danderyd, Moderaten Carina Erlandsson skriver i en debattartikel i Dagens Samhälle att erbjuda hela vår svenska välfärd till dem som lycka ta sig hit är knappast en klok och genomtänkt flyktingpolitik.
Hon fortsätter med att hennes flyktinghistoria började med att två av hennes mostrar kom hit som finska flyktingbarn, att de kom med en namnlapp om halsen till Sverige. När de glömt finskan skickades min mamma efter för att lära sig svenska och kunna tolka.

Det är ingen saga, men en historia med ett efter omständigheterna lyckligt slut då mamma träffade pappa och blev kvar i Sverige, fick mig och mina systrar. Integration fanns inte, bodde man i Sverige blev man svensk, man talade svenska. Jobbade och försörjde sin familj.
Genom åren har många kommit hit, till exempel italienare och jugoslaver
och alla av dem har sugits upp av samhället som hennes mamma, lärt sig svenska, jobbat och försörjt sin familj. Men någon stans blev flyktingarna inte fria vuxna människor med drivkraft, förmåga och vilja att klara sig själva. De skulle tas om hand.

Som om vuxna blev barn så fort de klev in på svensk mark. De skulle tas om hand, vi ställde inga krav alls, inte ens att de skulle lära sig svenska. Istället skulle barnen gå ifrån lektioner för att lära sig sitt eget språk i hemspråksundervisning. Fortfarande erbjuder vi invandrare tolkhjälp så länge de själva anser sig behöva det. Någonstans här gick det fel.
På 2000-talet sökte sig cirka 30 000 människor om året asyl i Sverige, och det klarade vi, även om vi då som nu var inriktade på omhändertagande istället för integrering.

Men ryktet om den svenska välfärden har spridit sig världen över. Människor som lever i svår nöd på andra sidan jordklotet känner till vår välfärd och vill inget hellre än att ta del av den. Många riskerar både sina egna och sina barns liv när de lägger det i flyktingsmugglarnas händer. De kliver ner i ranka båtar och de tränger sig ihop i täckta lastbilar utan luft. Och vi låter det ske, med öppna ögon låter vi det hända, varje dag. Vi är ett humanistiskt folk, vi är generösa och vill hjälpa till. Alla jordens miljoner människor kan vi dock inte hjälpa med vår flyktingpolitik.

Vi kan inte ens hjälpa en promille av jordens flyktingar om vi tror att vår flyktingpolitik är den enda rätta. Vi ser runt om på jorden att små och stora fötter trampar runt i lera och armod, de trampar runt och drömmer om landet i norr som flyter av mjölk och honung. Det är inget annat än naivt att tro att vi med våran flyktingpolitik och våra skattemedel dels ska kunna fortsätta erbjuda vår välfärd till dem som kommer hut men inte klarar sin egen försörjning. Samtidigt som vi erbjuder samma generösa välfärd till stora grupper människor som kommer men inte bidrar. Att vi helt enkelt ska ge upp den första delen i ”gör din plikt, kräv din rätt”.

Hon skriver till sist att hon vill hjälpa flyktingar på det sättet vi kan hjälpa så många som är möjligt. Med en human biståndspolitik. Med en klok och human politik för affärer med fattiga länder. Med en klok och human politik för utbildning. Med sjukvård och akuthjälp på plats. Hon skriver att hon vill styra om den största delen av vår flyktingpolitik till att hjälpa på plats, innan de riskerar livet på Medelhavet eller på Europas motorvägar. Hon menar att det är inhumant att fortsätta göda flyktingsmugglare som skrupellöst tjänar pengar på människors fattigdom.

Vår ambition måste vara att hjälpa dem som har det svårt, och självfallet så många som möjligt. Istället för bara de få som lyckas ta sig hit till Sverige. Självfallet ska vi ta emot flyktingar om vi gör det klokt och genomtänkt. Men att som nu, helt utan sans och balans erbjuda vårt välfärdssystem till den som kommer hit är knappast en klok och genomtänkt flyktingpolitik.
Man kan inte annat än att hålla med Carina Erlandsson. Detta är samma åsikter som Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna framfört under många år.

Men varje gång som det framförts så har dessa politiker blivit påhoppade med att både bli kallad det ena och det andra, att bli kallade för främlingsfientliga, rasister och nazister bara för att de hellre vill hjälpa på plats än att hjälpa hör. Att hjälpa hundrafalt där för samma pengar som en kostar att hjälpa här. Men när politiker både från höger till vänster säger att det enda humana sättet är att hjälpa de få som kommer hit men att strunta i massorna så har vi som vill det motsatta inget att säga, då talar vi för döva öron. Men förhoppningsvis så kommer fler att inse att dem migrationspolitik som förs nu endast att leda till att välfärden som en gång byggdes uppgav oss själva och våra föräldrar kommer att ödeläggas.

Dagens Samhälle

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *