Uppror mot regeringens invandringspolitik i krisande Hässleholm, kommunen behöver 100 extra miljoner de närmaste åren.

Av | augusti 31, 2019

I ProjektSanning har vi tidigare skrivit om hur illa det står till i Filipstad.
Men hur står det till i andra kommuner i Sverige?
Hässleholm fick besök av Filipstads integrationsansvarige Jim Frölander, under torsdagen och då berättade Hässleholms Kommunstyrelseordförande Lars Johnsson, Moderaterna, Kommunstyrelsens andra vise ordförande Lena Wallentheim, Socialdemokraterna och Ulf Berggren, Sverigedemokraterna, som för partiets talan i Kommunstyrelsens första vise ordförande Hanna Nilssons frånvaro, om hur den ekonomiska situationen ser ut efter migrationskrisen.

Jim Frölander som reser runt om i Sverige för att ”uppvigla kommuner” mot staten, gör det för att Filipstad har så stora problem med sin ekonomi. Men han ser nu att många kommuner sitter i samma sits, att de liksom Filipstad blir tvingade att spara in på sin verksamhet och i många fall höja skatten.
I) Hässleholm stämmer Lars Johnsson in i de krav som Frölander ställer och han säger: “Vi har samma bekymmer i Hässleholm. Just nu har vi 100 personer på SFI (av totalt runt 400) som är analfabeter och runt 200 med väldigt låg utbildning. Det kommer i princip att vara omöjligt att få dem i arbete.”

Och samma sak talade arbetsförmedlaren i Filipstad om under Uppdrag Granskning,
Men var det inte Reinfeldt och Löfven som talade om att de som kom var högutbildade, att de snart skulle vara ute i arbetslivet och tjäna “sitt nya hemland”?
Men nu så hör man att kommunerna förlorat greppet och är på väg mot en ekonomisk katastrof på grund av migrationen de senaste åren.
Hur var det med de högutbildade nu då?
Lars Johnsson menar att det handlar enkelt uttryckt, om en urholkning av skattekollektivet, där allt fler måste försörjas av de som arbetar.

På fem år tog Hässleholm emot 2 663 vuxna migranter varav 75-80 procent bedöms behöva försörjningsstöd. De två första åren är det staten som betalar dessa människors försörjning men efter två år, efter detta får kommunen ifråga ta över och när där inte är fler än 20-25 procent som är egenförsörjda så drabbas kommunerna hårt. I Hässleholm har kostnaderna för försörjningsstödet, det som brukar kallas socialbidrag ökat från att vara 2012 drygt 32 miljoner kronor till att enligt prognos bli 54 miljoner kronor i år 2019.

Socialchef Sus Lantz säger att prognosen inte heller ljusnar i Hässleholm, hon spår att det kommer fortsätta att öka med drygt sex miljoner per år de kommande åren. I Hässleholm har socialförvaltningen “sparat i ladorna”, de har drygt 30 miljoner kronor men redan nu så är halva bufferten borta.
Lars Johnsson säger: “När pengarna vi lagt undan är slut så slår kostnaderna direkt mot kommunens driftsbudget.”
Det är något som bekymrar honom oerhört. Restalliansen i kommunen har sjösatt ett ekonomiskt stålbad men trots besparingar saknas 50 miljoner kronor nästa år.

Det har aviserats skattehöjningar i kommunen men ledningen hoppas på tillskott från staten.
Lars Johnsson säger: “Vi vet vilket motstånd det är mot besparingarna. Vi skulle behöva 100 miljoner kronor från staten för att gå skadefria, för att hålla näsan över ytan.”
Lena Wallentheim är enig med Lars Johnsson om att staten nu måste ta ett vidgat ansvar för migranterna.
Hon säger: “Etableringstiden på två år räcker inte till. När Arbetsförmedlingen drar sig tillbaka blir det en dubbel smäll. Då hamnar kostnaderna på kommunen, i form av försörjningsstöd.”
Men om jag inte missminner mig så stod båda dessa politiker 2014-2015 och välkomnade migrationen.
Men som sagt var mycket kan hända på några få år.

Lena Wallentheim beklagar frånvaro av fler enklare arbeten och anser att yrken som inte kräver lika lång utbildning måste återkomma i någon form. Det skulle stärka såväl skattebasen som individen.
Men hur lätt är det att få dem i arbeten även om de är lätta om de inte har någon utbildning och om de dessutom är analfabeter?
Lars Johnsson tycker också att det är ”tragiskt när människor slår dank och lever på existensminimum”.
Han säger vidare: “Men kommunen kan inte skapa en arbetsmarknad om vi inte får resurser till det. Vi har fullt sjå att klara av det vi är satta att göra.”

Ulf Berggren som hittills hållit sig i bakgrunden under Kristianstadsbladets intervju säger nu: “Utan språk och utbildning är det nästintill omöjligt att komma i arbete. Det har vi sagt i tio år. Den här diskussionen borde kommit igång långt tidigare.”
Detta är något som Lars Johnsson håller med om då han säger: “Ja, rädslan för att diskutera frågan har varit förödande. Det är olyckligt att inte ha kunnat diskutera nyktert utan att rasistkortet kommit fram.”
Lars Johnsson anser också att en migrationspolitik som inte varit harmoniserad med övriga Europa och där avslag på asylansökan inte följs upp med utvisning har varit olycklig.

Han säger: “Att ja är ja och nej är nej existerar inte i dag. Negativa beslut måste följas upp med verkställd utvisning.”
Detta är dock något inte Lena Wallentheim helt håller med om, hon anser att det finns en mänsklig aspekt att ta hänsyn till, inte minst när det gäller de nya reglerna som öppnar upp för generösare anhöriginvandring. Men det kräver dock att staten öppnar plånboken.
Hon säger: “Staten kan inte klippa försörjningen till kommunerna för flyktingar efter två år och man måste stå för konsekvenserna av Arbetsförmedlingens neddragningar.”

Ulf Berggren är bekymrad för de kommande åren och han säger: “Jag är faktiskt orolig för en systemkollaps. Om vi måste höja skatten med två-tre kronor så stannar de ekonomiska hjulen.”
Han fortsätter med: “För utan språk och utbildning är det nästintill omöjligt att komma i arbete. Det har vi sagt i tio år. Den här diskussionen borde kommit igång långt tidigare.”
Om detta får han åter stöd av Lars Johnsson som säger: “Det håller jag med om. Incitamenten för att arbeta kommer att minska. Vi vill inte skära i verksamheterna för då ställs grupp mot grupp, samtidigt som vi måste prioritera eftersom vi har en viss påse pengar.”

Men nu frågar jag mig själv om att även om de pengarna skulle hålla näsan över vattenytan så skulle den inte ge oss medborgare i kommunen något bättre välfärd, vi kommer allt nog att få fortsätta kämpa för det lilla som vi kan få?
Kommer de gamla och sjuka att få det bättre även om nu Hässleholms kommun skulle få de pengar som de önskar från statskassan, eller kommer de pengarna att fortsätta hamna i dessa människors fickor?
För som sagt var det behövs mycket pengar innan kommunen är tillbaka och kan ge en adekvat omsorg för alla boende i kommunen, för inte allt ska handla om att enbart vissa ska tillfredsställas ekonomiskt och bildligt, välfärden är till för alla.

http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/satter-all-tilltro-till-staten-i-ekonomiskt-krislage/
https://samnytt.se/uppror-mot-regeringens-invandringspolitik-i-krisande-hassleholm-behover-100-extra-miljoner/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *