SOCIALDEMOKRATERNA & SANNINGEN: SÖLVESKANDALEN

Av | 9 september, 2019

“Sannolikheten är skrämmande stor att det just nu finns en Sölve Conradsson, Mona Sahlin, eller en Ove Rainer som myglar och trixar i din kommun med dina skattepengar på samma sätt”

SÖLVE – SKANDALEN SOM SKAKADE EN HEL STAD

Ett bandylag, speedwaylaget Piraterna och det klassiska radioanropet ”Stockholm – Motala” det var ungefär vad staden Motala var känt för.

Innan den stora skandalen!

Bilar, lyxresor, champagne och obligationer. Cheferna köper allt de kan för skattebetalarnas pengar.

Det slutar bakom lås och bom men Motala hamnar i skamvrån för lång tid framöver.

Under några år i mitten av 90-talet blir plötsligt Statt i Motala en av de mest omskrivna krogarna i Sverige. Inte för sina kulinariska konster. Utan för en av sina stamgäster — Sölve Conradsson. Han är både Socialdemokrat, kommunfullmäktiges ordförande och kommunens näringslivskonsulent. Alltid med kommunens bästa för ögonen, ja enligt honom själv.

“- Jag fortsatte bara i den anda som funnits länge i kommunen”, säger han när den s.k. ”Sölveskandalen” börjar rullas upp.

Till en början enbart i Motala Tidning, men senare i tidningar, radio och tv över hela Sverige.

Det är till Stadshotellet, Statt, som Sölve Conradsson går för att ”äta smörgås” var och varannan dag. Alltid på skattebetalarnas bekostnad. Oavsett om det är med arbetskamrater, partikollegor, kommungäster, vänner eller familj. Och ”smörgåsen” är nästan alltid mycket mer än så. Tre rätters långlunch som inleds med drink, snaps, och fortsätter med både vin och avec, är snarare regel än undantag. Vecka efter vecka. Månad efter månad. År ut och år in. Trots att Motala kommun haft en policy om spritfri representation sedan 1951. Många i Motala känner till hans fasoner. Men få reagerar eller våga protestera. I en kommun som letts av Socialdemokraterna sedan den allmänna rösträtten infördes är det sällan någon som våga kritisera kommunens högste Socialdemokratiske ledare. Dessutom är det de som tycker att Sölve Conradsson gör ett bra jobb. En fullmäktigeledamot vill till och med att han ska få titeln ”borgmästare”. Andra är rädda för honom. Men något händer 1995. Exakt vad sammanfattar Sölve Conradssons försvarsadvokat när skandalen nått till Motala tingsrätt…

Vid stora katastrofer krävs i regel en rad samverkande faktorer. Motala Tidning hade fått en ny ambitiös chefredaktör och en ny, hungrig och envis journalist. Chefredaktören heter Margaretha Engström och reportern Britt-Marie Citron. De har jobbat ihop i över sex år på Smålands-Tidningen, och i Motala korsas deras vägar igen. Som ny chefredaktör hinner Margaretha Engström knappt trycka på sin dators ON-knapp förrän hon blir inbjuden till Rotary. Att tidningens chefredaktör ska vara Rotary-medlem är en självklarhet. I alla fall för Rotary själva. Men det bryr sig inte Margaretha Engström om. Hon vill hellre göra en modern lokaltidning som granskar vad som händer i kommunen. Det vill Britt-Marie Citron också. Hon har gjort sig känd som en tuff kommunreporter på olika tidningar och hennes största drivkraft är att jaga nyheter.

När Motala Tidnings chefredaktör bjuds in till middag på Mårtensafton av det socialdemokratiska kommunalrådet Sölve Conradsson blir Britt-Marie Citron nyfiken. Smokingmiddag, står det på inbjudan. Journalisten funderar över vem Sölve Conradsson egentligen är och vad han sysslar med. – Om man skulle granska topparna i Motala. Man skulle titta på Sölves kontokort, säger Citron till sin chef, enligt boken ”Sölve & Co: korruptionsskandalen i Motala”.

Precis som många andra reportrar inspireras hon av Expressens avslöjande om Mona Sahlins kontokortsaffärer som briserat några veckor tidigare. Men ingen lokaltidningsjournalist är lika lyckosam i att hitta en lokal ”Sahlinare” som Britt-Marie Citron. Vägen dit börjar med gåsamiddagen. Eftersom kommunens vapen finns på inbjudningskortet undrar hon om smokingmiddagen räknas som representation.

– Självklart. Det är en middag för att främja kommunens kontakter med det lokala näringslivet, svarar Conradsson.

Det är tjugo företagare som bjudits in och kalaset kostar 14 000 kronor. Spriten får gästerna stå för. Allt enligt kommunalrådet, som Britt-Marie Citron träffar på kommunhuset, i folkmun känt som Sölvesborg. Detta är ingen nyhet som fäller en kommunpolitiker, men den är åtminstone värd en artikel. Reportern hinner dock knappt skriva en rad förrän Margaretha Engström kommer förbi hennes skrivbord. Chefredaktören har blivit uppringd av Sölve Conradsson, som är upprörd över att han fått en fråga om gåsmiddagen. – Det är en personlig inbjudan, menar han.

EN AV MOTALA TIDNINGS LÄSARE SOM INTRESSERAT följt rapporteringen om Sölve Conradsson är Gösta Blohm. Han har några år tidigare blivit känd som frispråkig facklig aktivist på Electrolux i Motala. Gösta Blohm uppfattades som så besvärlig att företaget till slut köpte ut honom. Han passade då på att utbilda sig till civilekonom och startade en egen revisionsbyrå. Precis som Britt-Marie Citron har han tidigare varit medlem i SKP, Sveriges Kommunistiska Parti. Därför ser många i Motala på honom med viss skepsis. När han läser Britt-Marie Citrons artiklar blir han intresserad och ringer upp henne:

“- Det är bra artiklar du har skrivit. Behöver du hjälp?” Det behöver hon.

Gösta Blohm har irriterat sig på att skolbarnen ska få vatten istället för mjölk till lunchen, samtidigt som kommuntopparna använder sina kontokort flitigt. Hotet om vatten istället för mjölk kommer både att drabba hans egna barn och hans fru, som jobbar i barnomsorgen. Gösta Blohm kan Motala utan och innan. Han kan också läsa ett bokslut och granska siffror. Tillsammans blir Britt-Marie Citron och Gösta Blohm ett oslagbart tandempar. Men det tar lite tid. Trots flera artiklar om vidlyftig representation på Stadshotellet – en halv miljon kronor under de första tio månaderna 1995 – och märkliga kontokortsaffärer, händer inte så mycket. På konkurrenten Östgöta-Corren hånas de båda snarare av chefredaktören Ernst Klein.

”-På fullt allvar har somliga talat om att Motalas fullmäktigeordförande Sölve Conradsson skulle berövas sitt uppdrag och allt medborgerligt förtroende därför att han på sitt tjänstekort köpt dels ett golf set (som present), dels hyrt en bil för några hundra kronor […] enstaka dumheter måste väljarna kunna överse med om de inte vill ha robotar i stadshuset”, skriver Klein i en ledare.

Men snart ändrar också Ernst Klein åsikt. Paret Citron och Blohm hittar nämligen den hemliga nyckeln till en av de största kommunala skandalerna i svensk nutidshistoria. Avräkningskonto 2126 på MFS. MFS står för Motalaföretag i samverkan och är en ekonomisk förening. Det är via den som mycket av Sölve Conradssons krogbesök, resor och annat bokförs. Väl dolt för insyn i den dagliga kommunala sifferexercisen. Snart upptäcker de att kommunen betalat ut över en miljon kronor till MES. Märkligt, tänker Britt-Marie Citron, som fortsätter gräva. Och fortsätter rulla upp egendomligheter. Det verkar inte finnas något slut. Fler personer dras in i skandalen. Motala Tidnings artiklar gör att den tidigare så slumrande kommunrevisionen vaknar till liv och beslutar att granska Sölve Conradson och hans kumpaner.

Det blir en nyhet i Motala Tidning. Men kanske inte på det sättet som kommunrevisorn trott. Istället avslöjar tidningen att kommunrevisorn själv festat med Conradsson. På den årliga revisionsmiddagen gäller över hälften av kostnaderna sprit, detta i en kommun som har förbud mot representation med alkohol. Den 21 november är det dags för kommunrevisionens presskonferens. Britt-Marie Citron får en chock. Varken Sölve Conradsson eller någon annan i kommunledningen får någon kritik.

– Har ni ingen kritik alls? undrar reportrarna.

Revisorn Erik Jonsson svarar:

”- Kritiserar gör vi. Vi har talat om för kommunfullmäktiges presidium att så här får man inte göra, och att det är viktigt att få regler som förebygger missbruk.”

När Britt-Marie Citron undrar hur många fakturor som är felaktiga får hon svaret ”merparten”. Trots det ges ingen kritik. Varför? Det finns helt enkelt inga regler, menar man. Spritförbudet från 1951 antogs innan kommunsammanslagningen och anses därför inte gälla. Något regelverk om hur korten och representationen i stort ska skötas verkar heller inte finnas. I alla fall om man ska tro vad en av revisorerna säger under presskonferensen:

”- Eftersom vi inte har ett reglemente har de inte gjort fel.”

Men de har inte gjort rätt heller. Det är ingen som kan tala om vad som är rätt och fel. När Britt-Marie Citron skrivit klart artikeln ringer hon Gösta Blohm.

“- Eftersom inte revisorerna gjort sitt jobb får jag göra det själv”, säger han. Gösta Blohm begär från kommunkansliet ut samtliga handlingar som rör Sölve Conradssons tjänstekontokort. Ganska snart förstår han att Motala bara sett början av en jätteskandal.

Huvudpersonen Sölve Conradsson jobbar dock på som om ingenting hänt. Två dagar efter kommunrevisorernas rapport är han värd för ett etik- och moralseminarium (!) som kommunens näringslivsutskott arrangerar. Medverkande är bland andra biskopen Martin Lönnebo, Handelsprofessorn Hans De Geer och chefredaktör Ernst Klein.

Den 7 december skriver Britt-Marie Citron om Gösta Blohms revision. Blohm gör det kommunrevisorerna aldrig vågade eller klarade av. Han avslöjar att Sölve Conradsson använt kommunens kontokort privat ett flertal gånger.

“-En vanlig anställd hade fått sparken”, säger Gösta Blohm i artikeln. Tumskruvarna börjar dras åt runt kommunfullmäktiges ordföranden.

Den 8 december går fyra Socialdemokratiska medlemmar till attack i Motala Tidning. Budskapet kan inte misstolkas.

“- Avgå!”

Kravet riktas inte bara till Sölve Conradsson utan till alla inblandade politiker. Pressen på Conradsson och andra politiker ökar. Arbetarkommunen inser att någon måste bort för att man en gång för alla ska få slut på skandalen. Denne någon blir Sölve Conradsson. Arbetarekommunens ordförande Ronny Hadarzon åker hem till honom.

“- Du måste avgå om vi ska klara det här”, säger han. En lätt förvirrad Conradsson accepterar och skriver sedan ett långt avskedsbrev. Det är två dagar kvar till Lucia och han avslutar brevet:

”-Sakfrågorna får inte skymmas av uppoffrandet – i detta sammanhang mindre viktiga spörsmål. Därför har jag, som personifierats som orsak till upprördheten, idag hemställt om och fått acceptans för att avsäga mig mitt ledamotskap i Motala kommunfullmäktige med omedelbar verkan.”

Sölve Conradssons avgång stoppar inte skandalen, som istället växer dag för dag. Fyrtioåtta timmar senare avslöjar Motala Tidning att kommunalrådet Håkan Carlsson ljugit om en tjänsteresa till Berlin. Det visar sig att fruarna till flera politiker rest med och detta kostade skattebetalare över 100,000 kronor!

Man fann även ekonomiska uppgifter om en shoppingresa till Göteborg i april där kläder, mat och logi för över 30 000 kronor konsumerades. Bland annat köptes en ny kostym för 10 000 kronor. Enligt kontokortsnotorna som bifogats hade klädkonsumtionen falskt förklarats med fördärvade skor och kostymer under en incident med tjära när man vid ett tillfälle i Göteborg hämtade utställningsmontrar. Hälften av kostnaderna under en revisionsmiddag ska även ha gått till sprit och viner, trots förbudet mot representation med alkohol.

Resor hade även gjorts till bland annat Nice, Teneriffa och Portugal, där inte bara politikerna, utan även deras fruar och andra anhöriga åkte med!

En dag senare inleder chefsåklagaren en förundersökning. Några dagar senare avgår också Håkan Carlsson. Och så fortsätter det i flera månader. Nya avgångar och nya skandaler…

En av de mest anmärkningsvärda är att Håkan Carlsson på eget bevåg skrivit ett fallskärmsavtal värt 6,5 miljoner åt kommundirektören Östen Skoglund. Avtalet skrevs precis när Britt-Marie Citron började sin granskning. Fallskärmen blir känd först när de nya kommunalråden sparkar Östen Skoglund.

Den 22 maj 1996 väcks åtal mot Sölve Conradsson för grov trolöshet mot huvudman. I härvan åtalas också en rad andra politiker och tjänstemän och även källarmästaren på Statt. Under hösten 1996 rullar den sex veckor långa rättegången på. Förutom de åtalade hörs flera kommunanställda och andra vittnen. Huvudpersonen är Sölve Conradsson, som hela tiden försöker hitta förklaringar till olika resor, inköp och krogbesök. Inför en resa till Rom med två kollegor tog han till exempel ut 30 000 kronor kontant för att dela ut som ett slags traktamente. Pengarna nådde aldrig kollegorna. På frågan om varför man reste till Rom svarar Conradsson:

”- Vi skulle okulärbesiktiga på vad sätt man löst problemen med anpassningen av skilda verksamheter med EU-regler som vi var på väg in i.”

Sölve Conradssons ursäkter övertygar inte ratten. Den 14 januari 1997, en dryg månad efter att Britt-Marie Citron fått Stora journalistpriset för sina artiklar kommer domen. Sölve Conradsson och Håkan Carlsson döms till ett och ett halvt års respektive fyra månaders fängelse. Tingsrätten menar att Conradsson egentligen borde fått ett strängare straff, men ger rabatt på grund av att han fått löpa gatlopp i medierna. Fyra andra inblandade döms till böter.

Men det tar inte slut där. En månad senare startar åklagaren en ny förundersökning. Den här gången mot Sölve Conradsson och hans företrädare, Per Ekelin. Båda misstänks ha köpt varsin privat bil på skattebetalarnas bekostnad. Sölve Conradsson döms till ytterligare sex månaders fängelse, medan straffet för Per Ekelin stannar vid böter. Sölve Conradsson döms också att betala skadestånd på närmare en miljon kronor. Bland annat visar det sig att han fört över 163 000 kronor från kommunen konto till sitt och hustruns…

Enligt Sölve Conradsson bör han inte betala något skadestånd, eftersom han jobbat övertid i genomsnitt två timmar per dag under de sjutton år och tio månader han varit aktiv i Motala kommun. Han får inget gehör i domstolen för sitt krav.

Kort efter att han sparkats som fullmäktigeordförande lämnar Sölve Conradsson Motala och flyttar till Ängelholm. Bortsett från rättegångsdagarna har han aldrig återvänt till Motala.

Sölve Conradsson är liksom Mona Sahlin typexempel på hur Socialdemokratiska politiker i stort sett kan missbruka makten och begå grova kriminella handlingar utan att toppen inom Socialdemokraterna tycks agera. När andra partier har 0-tolerans mot att gå utanför partilinjen är det i princip omöjligt att bli utesluten ur Socialdemokraterna hur Du än missköter dig.

Socialdemokraten Sölve Conradsson köpte sprit, dyra middagar och lyxartiklar, åkte på shoppingresor och till och med köpte dyra bilar för kommuninvånarnas skattepengar. Han tyckte det var helt ok att skolbarnen fick dricka vatten istället för mjölk för att kommunen skulle spara pengar men köpte själv ett överdådigt levene på arbetarnas bekostnad. Tyvärr inget unikt beteende för en politiker i det socialistiska ”arbetarpartiet”

Han blev dömd av rättsväsendet men inte av sitt parti! Vi matas ofta i media av den korruption som finns främst i de forna öststatsländerna som Vitryssland eller Bulgarien men när samma sak händer i vårt eget land läggs locket på. Sölveskandalen räknas som en av Sveriges största skandaler, sedvanligt regisserat av Socialdemokraterna men straffet blev förhållandevis milt.

Tänk om en politiker i ett parti på högerkanten gjort exakt samma sak då hade det blivit förlängda extrasändningar i Aktuellt och Rapport. Sannolikheten är skrämmande stor att det just nu finns en Sölve Conradsson, Mona Sahlin, Hoffa Ericsson eller en Ove Rainer som myglar och trixar i din kommun med dina skattepengar på samma sätt. Kanske får vi aldrig veta, för locket på socialdemokratiska skandaler bruka vara vattentäta och svåra att få av. Partiet helt utan 0-tolerans.

Vi på kommer dock alltid fortsätta avslöja allt inom det socialistiska parti Stefan Löfven själv kallar ett ”anständigt” parti…

// Blenda W Thor.

Källa:

“Sölve & Co” (2004) av Britt-Marie Citron

“Svenska skandaler” (2014) av Mikael Bergling och Fredrik Nejman.

Originalartikeln


Stöd ProjektSanning och yttrandefriheten. Vi är tacksamma för stora såväl som små donationer.

Vi arbetar helt ideelt utan presstöd, reklamintäkter, låsta artiklar eller prenumerationer.

Varje donerad krona hjälper oss att kunna fortsätta vårt arbete.

SWISH: 0735 29 63 35

Paypal: 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *