Apropå aktivistiska myndigheter och “personliga” beslut

I SVT Rapport sändes på söndagen ett inslag om familjer som saknar asylskäl och ska utvisas till Afghanistan. Men enligt gränspolisens chef Patrik Engström väljer man att inte verkställa utvisningarna utan ”prioriterar” andra grupper.

Det borde vara så enkelt, har man inte asylskäl så har man inte. I Sverige är det emellertid inte så. Här finner aktivister egna särskilt ömmande skäl och för att övertyga använder alla medel som finns att tillgå, men allra helst vill de manipulera med tittarnas och politikers känslor. 

Anna Lindberg, talesperson för Österlens stödförening för flyktingar, som följt med barnen till Stockholm, är tydlig: “Vi vill att politikerna ska ha blivit så berörda när de hörde barnens berättelser så att de ändrar lagstiftningen.” 

I inslaget framkommer att gränspolisens chef Patrik Engström också väljer arr obstruera utvisningarna av de 1 000 barnen och deras familjer. Engström hänvisar i inslaget till att det ”inte råder konsensus om vad som är en sårbar grupp”. Även han väljer att ställa sin egen högst personliga tolkning av vad asylskäl är framför Sveriges förmåga och ansvar för andra. 

En reporter i inslaget intervjuar en man som heter Muradi som om Sverige och svenska myndigheter säger: “Jag vet inte hur de tänker, kanske det kommer att hända en explosion. Kanske talibaner kommer att attackera, kanske ISIS kommer att attackera. Man vet aldrig. Det kan hända vad som helst.”

Kanske hit och kanske dit, faktum är att det i nuläget detonerar fler bomber i Sverige än i Kabul. 


Stöd ProjektSanning och yttrandefriheten. Vi är tacksamma för stora såväl som små donationer.

Vi arbetar helt ideelt utan presstöd, reklamintäkter, låsta artiklar eller prenumerationer.

Varje donerad krona hjälper oss att kunna fortsätta vårt arbete.

SWISH: 0735 29 63 35

Paypal:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *