Helena Edlund: Typfall 5 – ett gråzonsläge i tiden

Av | januari 15, 2020

Rikspolischef Anders Thornberg har skrivit till regeringen med en begäran om ökat stöd av Försvarsmakten vid ett gråzonsläge. I klartext innebär det att polis och militär ska kunna sättas in mot Sveriges egen befolkning i det fall Sverige bedöms befinna sig i ett krigsliknande tillstånd, det vill säga när landet inte formellt befinner sig i krig men där angrepp av olika karaktär ändå utförs. Under den pågående rikskonferensen Folk och Försvar (FoF) får rikspolischefen nu stöd av inrikesministern. ”Det är klart att det finns en känslighet historiskt sett när man använder militär, inte minst mot sina egna medborgare. Men det har vi hittat en lösning för vid exempelvis terrorattentat. Ingen tycker att det är konstigt att försvaret hjälper till vid stora skogsbränder i dag”, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Det där med att likna ett gråzonsläge vid skogsbränder är självfallet smart av inrikesministern, eftersom det knappast finns någon som ifrågasätter att alla goda krafter samverkar när bränder rasar. Efter sommaren 2018 utgör sotiga och kämpande hemvärnssoldater själva sinnebilden för svenska hjältar, och är det något som Sverige just nu skriker efter så är det hjältar – personer och åtgärder som kan vända den negativa spiral som landet befinner sig i. På så sätt är ministerns inställning till Polisens begäran både välkommen och vältajmad. Men när ministrar börjar tala om gråzonsläge, bör svensken dra öronen åt sig och fråga sig varför samma regering som hittills gjort sitt yttersta för att prokrastinera och förhala effektiva åtgärder mot terrorister och organiserad brottslighet, helt plötsligt är väldigt snabb på bollen när det gäller möjligheten att sätta in militär trupp mot civilbefolkningen?

Svaret är att samma ministrar och generaldirektörer som säger sig inte kunna förstå vad det ökade våldet beror på, vet att allt går enligt beräkningarna. Det går att läsa, svart på vitt, för den som orkar gräva fram informationen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gav redan under förra mandatperioden Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) i uppdrag att ta fram ytterligare ett så kallat typfall av gråzon: Typfall 5. Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik. Komplettering av hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar. Presentationen FOI Memo 6338 lades fram den 1 februari 2018 och går att ladda ner i sin helhet här.

Medan de tidigare existerande typfallen 1-4 utgår från scenarion där Sverige utsätts för mobilisering, beredskapshöjning och olika former av väpnat angrepp, utgår Typfall 5 från ett händelseförlopp som speglar en eskalerande gråzonsproblematik med påtaglig samhällspåverkan men där varken höjd beredskap råder eller synbara militära maktmedel används. Ett gråzonsläge enligt typfall 5 skiljer sig från de övriga även genom att Försvarsmakten underställs det civila försvaret, som vid krissituationer företräds av MSB (FOI Memo 6338, sid 7). Som av en händelse presenterades rapporten samma dag som det tillkännagavs att Dan Eliasson med kort varsel skulle lämna sin post som rikspolischef och istället tillträda som generaldirektör för just MSB. Händelseförloppet under denna nya typ av gråzonsläge beskrivs i Memo 6338 på följande sätt:

I Sverige, liksom i de nordisk-baltiska grannländerna, har under senare tid ett tämligen stort antal svårförklarliga olyckor inträffat. Detta bidrar till en ökad arbetsbelastning för polis, räddningstjänst och akutsjukvård. [—] Påverkan på samhällets funktionalitet är tämligen begränsad men bland allmänheten sprider sig ändå viss oro. [—] Spridandet av propaganda via internetaktivister och alternativa medier, som sedan ibland oreflekterat sprids vidare i svenska traditionella medier, förmedlar en skev bild av Sverige. Den svenska allmänheten utsätts för mångtydiga fakta och ibland ren desinformation i frågor som berör bl.a. ordning och trygghet, migration och integration, traditionella värderingar, krisberedskap och försvar, samt utrikes- och säkerhetspolitik. Dessa informationsoperationer, som i första hand utnyttjar vårt öppna samhälles informationsinfrastruktur i termer av internets sociala medier och bloggar, liksom indirekt TV, radio och tidningar, får viss negativ påverkan på allmänhetens förtroende för myndigheter och politiker. [—] Samhällsutnötningen och bristen på information om ”vad som egentligen händer?” ger påtagliga psykologiska effekter. Teorier om inhemsk terrorism och att händelserna skulle vara frukten av en konspiration för att få Sverige att överge sin traditionella säkerhetspolitik får visst fäste, vilket också underblåses av främmande makts informationsoperationer via såväl statskontrollerade medier som sociala medier och somliga svenska debattörer.
(FOI Memo 6338, sid 4-5.)

Memo 6338 beskriver även krisen inom svensk sjukvård och energiförsörjning och om scenariot är korrekt så kan det bli värre. Mycket, mycket värre. Scenariot förutspår omfattande livsmedelsbrist, havererade betalsystem och en flyktström av människor från städer till landsbygd, men även från Sverige till andra länder (FOI Memo 6338, sid 5-6). Sverige befinner sig idag i en situation som liknar inledningen till den som beskrivs i Typfall 5, men trots det måste vi fråga oss om ett formellt utlysande av ett gråzonsläge är rätt väg att gå. Även om ett gråzonsläge enligt regelverket ska hanteras inom ramarna för ordinarie lagstiftning, möjliggörs i praktiken en kraftig inskränkning av demokratin. Ett gråzonsläge innebär indirekt ett erkännande av att befolkningen inte har tillgång till korrekt information, vilket ger ökat spelrum för framför allt MSB under generaldirektör Dan Eliasson och Justitiedepartementet under departementschef Morgan Johansson. Säpo lyder sedan 1 januari 2015 direkt under Justitiedepartementet, som även ansvarar för Sveriges krisberedskapsfrågor (med inrikesminister Mikael Damberg, som nu stödjer tanken på ett gråzonsläge, som ansvarigt statsråd).

Under ett gråzonsläge liknande det som beskrivs i Typfall 5 betraktas exempelvis information i allmänhet, och information från alternativa medier i synnerhet, som en riskfaktor, vilket rimligen skulle innebära ökade möjligheter att tysta alternativa röster med hänvisning till rikets säkerhet. Beakta att det i ett gråzonsläge är upp till de sittande makthavarna att definiera vad (och vilka) som anses utgöra hot mot Sverige och det svenska samhället. Det är rimligt att anta att ett gråzonsläge skulle medföra omfattande möjligheter att ingripa mot dessa bedömda hot genom exempelvis mötesförbud och beslagtagande av teknisk utrustning, men exakt hur de hot som presenteras i Typfall 5 ska hanteras får vi inte veta eftersom det materialet är sekretessbelagt. De inskränkningar av tryck- och yttrandefriheten som justitieminister Morgan Johansson har förberett genom lagförslaget SOU 2017:70, kan möjligen komma att skyndsamt dammas av. Med stor sannolikhet skulle dock inga allmänna val hållas under ett rådande gråzonsläge. Typfall 5 inkluderar nämligen uttryckligen faran för påverkan på politiskt beslutsfattande i sitt gråzonsscenario:

Påverkansoperationer omfattar hela maktmedelsfältet (—). Det kan exempelvis handla om försök att påverka politiskt beslutsfattande och den allmänna opinionen exempelvis genom stöd till ytterlighetsrörelser, informationsoperationer och desinformationskampanjer.
(FOI Memo 6338, sid 9.)

Det är därför inte otänkbart att utlysandet av ett gråzonsläge kan bli den räddare i nöden som S/MP/C/L behöver för att eliminera hotet från en eventuell M/KD/SD-konstellation i riksdagsvalet år 2022. Om Sverige befinner sig i ett krigsliknande tillstånd, med fortsatt dagliga rapporter om dataintrång, sprängningar och våldsdåd, kommer nästa riksdagsval att kunna ställas in med hänvisning till säkerhetsläget. Det kommer att framställas som att regeringen ”tar ansvar”, experter kommer att förklara att den panikslagna befolkningen är enkla offer för påverkan av främmande makt och att de politiska resurserna måste koncentreras på landets säkerhet istället för att slösas bort på en valrörelse. Alternativa media och bloggare kommer att vara tystade och på MSB, som är spindeln i myndighetsnätet vid ett gråzonsläge, kommer Dan Eliasson att sitta vid spakarna.

Vänligen notera att jag inte påstår att det kommer att bli så här, jag påpekar att möjligheten finns – och att en opinionsmässigt trängd regering kan ha fördelar av att deklarera ett gråzonsläge för att säkra sin egen plats vid köttgrytorna. Förhoppningsvis har jag fel. Men utvecklingen följer än så länge den som beskrivs i den rapport ministrarna själva har haft tillgång till sedan två år tillbaka.

Helena Edlund

Originalartikeln hittar ni här

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd insättning bekräftar gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller. Swish 0723 56 77 56.


Stöd ProjektSanning och yttrandefriheten. Vi är tacksamma för stora såväl som små donationer.

Vi arbetar helt ideelt utan presstöd, reklamintäkter, låsta artiklar eller prenumerationer.

Varje donerad krona hjälper oss att kunna fortsätta vårt arbete.

SWISH: 0735 29 63 35

Paypal:

En reaktion på “Helena Edlund: Typfall 5 – ett gråzonsläge i tiden

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *