”Det är några som tar droger framför vårt hem” säger Laura, 10 år.

| 15 maj, 2018

Att lag och ordning samt otryggheten seglat upp som en av årets stora valfrågor, har väl inte gått någon förbi. Här är ytterligare en vardagsberättelse från en 10-årig tjej och hur hon känner av dagens samhälle i Vårby gård i Huddinge.
Hon säger tycker att det är obehagligt att folk tar droger i området där hon bor.
“Man är rädd att de ska reagera på något vi gör.”

I “den senaste medborgarundersökningen i Huddinge visar att invånarna är mer otrygga än genomsnittet i Sverige. SVT ville ta reda på vad barn har för tankar om trygghet och vad som behövs för att öka tryggheten i ett område.
Laura 10 år säger: “Jag känner mig ganska trygg i Vårby, men när jag går hem är jag ganska rädd för det är några som tar droger framför vårt hem. De är ganska lugna, men man är rädd att de ska reagera på något vi gör. Vi har en lekpark precis bredvid där småbarn leker samtidigt som de tar droger.”

SVT frågar då: “Vet du om någon har försökt säga ifrån?”
Laura svarar: “Jag har aldrig sett någon prata med dem. Jag tror att de är rädda.”
Med fem elever i årskurs 4a och 4b i Vårbyskolan pratade vi dels om specifika händelser som fått barnen att känna sig otrygga, som i januari när en handgranat exploderade bara ett stenkast ifrån skolan, men vi fick även ta del av en mer allmän otrygghet som ständigt finns i barnens vardag.”

Detta är alltså vardagen i många av de “utsatta områdena” i vårt land. Det är så som generationer barn vuxit upp i dessa områden, med narkotikahandel och missbruk, med spritmissbruk utanför portarna om de har tur, annars så missbruk i hemmen. Med regeringar som lovar stordåd om de kommer till makten, men när de väl sitter där är allt glömt.
Det är på detta viset som generation efter generation växer upp i dagens Sverige. Nu fram till den 9 september i ett feministiskt styrt Sverige.

Men vad har detta styret åstadkommit, har situationen förbättrats för dessa unga i de områdena?
Har situationen förbättrats för någon i det land som en gång sas vara ett välfärdsland?
Kanske för ett fåtal, men för det stora flertalet har situationen bara försämrats. Den har på många håll eskalerat så mycket att det är fara för livet att vistas ute på fel ställe i områdena.
Att blåljuspersonal behöver ha poliseskort för att utföra sina jobb i områdena. Detta är alltså vardagen i ett av alla de utsatta områdena i dagens Sverige.

https://www.svt.se/…/eldana-11-ar-man-ser-typ-aldrig-polise…