Människan kan vara faktaresistent och förnekande av naturen.

| 29 maj, 2018

Om människan, enligt Freud, inte är driven av en kunskapstörst utan är beredd att kämpa för okunskap och helst vill förneka fenomen man inte vill ska existera förklaras en hel del av dagens utbredda faktaresitens.
När samhällsproblemen gått från små till stora och varenda dagstidning och TV-nyhetssändning innehåller nya bevis på att Sverige är på väg åt fel håll vill jag snarare kalla det en ren idioti att förneka dem.

Av Malcolm Kyeyune i dagens “Kvartal”:
“Ökande sexuellt våld måste ses i ljuset av ressentiment mot människor som tillhör en upplevd fiende.
Varifrån kommer behovet av att begå övergrepp? Malcolm Kyeyune menar att en stor del av det hänsynslösa våld som omger oss i dag – bland annat gruppövergrepp mot kvinnor och barn och attacker på räddningspersonal – kan härledas till Nietzsches tankar om ressentiment: driften att kompensera sin egen känsla av maktlöshet. Den som upplever ressentiment känner hat gentemot en annan person eller grupp, därför att denna grupp identifieras som orsaken till det egna lidandet.
(./…)
Så som den slovenske psykoanalytikern Renata Salecl påpekat – och som Freud påpekade före henne – är vi människor egentligen mycket sällan drivna av någon dominerande törst efter kunskap.
Ofta är det precis tvärtom: Vi har snarare en brinnande passion för okunskap, en kärleksaffär med att inte veta.
Det finns många saker vi helt enkelt inte vill lära oss. Saker som vi är beredda att gå långa vägar och slåss mycket hårt för att glömma, förtränga, eller inte låtsas om.

Frågan om våld, och framförallt sexuellt våld riktat mot kvinnor, är i dag en sådan fråga. Någon som är ny i Sverige, men som redan behärskar språket nog för att följa debatten och det som står i tidningen, kommer snabbt att märka två saker om vårt land. För det första står det numera mycket om sexuellt våld och gruppvåldtäkter, där det ena nya fallet är mer hårresande än det andra. Dessa saker diskuteras flitigt på alternativa nyhetssajter, runt fikabord och i Facebook-flöden. Förändringen upplevs som påtaglig, främst på grund av att antalet anmälda våldtäkter och antalet kvinnor som i BRÅ:s trygghetsundersökningar rapporterar att de faktiskt blivit utsatta ökar.

Det finns dock en annan aspekt som gör utvecklingen mycket skrämmande. Själva formen för sexuellt våld har ändrats påtagligt över tid: Överfallsvåldtäkter i grupp, samt även överfallsvåldtäkter på pojkar eller män hör alla till den typ av brott som en gång i tiden var mycket ovanliga. Även övergrepp på unga flickor där förövarna agerar i grupp på badhus var knappast något man hörde talas om för tio år sedan. Dessa saker är mer eller mindre nya i vårt samhälle.”

Denna betydelsefulla faktor nämns bara kortfattat i faktatexten till höger om artikeln och är inte en del av den vanliga texten – förstås:

“Många typer av särskilt hänsynslöst våld i Sverige är inte framför allt ett fenomen inom grupper, utan mellan grupper. Det uppstår när det finns etniska, religiösa, eller allvarliga sociala klyvningar som möjliggör framväxten av ressentiment hos delar av befolkningen. Att förstå detta är en förutsättning för att kunna förhindra att utvecklingen fortsätter i samma riktning.”

https://kvartal.se/essaer/aawylu27vwxxh1zn7mxqgthl832x7z

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •