Vi har politiker som hellre ömmar för mördare än för potentiella offer.

| 27 december, 2018

Magnus Ranstorp berättar på twitter att Abdulqadir Mumin leder IS-grupp i Somalia, så bra tänker jag – att det inte finns kopplingar till Sverige denna gång, men ack så jag bedrog mig. Tidigare var denna man en prominent figur i Bellevuemoskén i nordöstra Göteborg.

Jag scrollar vidare, stannar upp och läser att på lördag friges de “svenskar” som planerade ett terrordåd mot danska Jyllands-Posten 2010. Magnus Ranstorp skriver att återfallsriksen för dessa galningar är stor, inte bara för dessa fyra utan också för de 1500 andra terrorister i Europa som kommer friges under nästa år. De fyra terroristerna som släpps på lördag hade ett mål – att döda så många de bara kunde. Varför kan man ju undra? Jyllands-posten publicerade några år tidigare de uppmärksammade teckningarna på Muhammed, och se det går inte. Vi kan häckla över kristendomen i Sverige, men INTE islam eller Muhammed.

Hur tusan ska vi kunna hantera det här? Visst, det krävs bättre resurser men vad spelar det för roll att upprepat hävda, det stannar ju oftast bara vid just ord. Och fortfarande kämpar många kommuner med att vi ska förstå terroristerna, alltså dem som vi med öppna armar tar tillbaka efter att de mördat i IS namn. Här ställer man då rakt inte frågor som vilka avsikter har dessa mördare när de väl är i Sverige? Hur sannolikt är det att de utför terrorattacker i här? Hur rädda ska vi i allmänheten vara? Det råder faktiskt inga tvivel om att de har både har förmågan och viljan att urskiljningslöst döda oskyldiga.

Olika lokala islamistiska nätverk kan dessutom kopplas till varandra genom annan kriminell verksamhet i Sverige. Av 58 återvändare från IS och andra terrorgrupper i Syrien och Irak samt nätverken runt dem visar att flera av de granskade personerna varit skrivna på samma adresser, och att en tredjedel av dem är tidigare dömda för brott. Personerna har gjort sig skyldiga till bland annat väpnat rån och ekobrott. Goa gubbar det, verkligen.

Uppgifterna att Stockholms stad inte har sökt upp någon av de uppskattningsvis 35 till 40 återvändare som stridit för Islamiska Staten, IS, i Syrien och Irak är också något som borde uppröra mer. Enligt Säpo har sammanlagt 150 personer som rest till Syrien för att gå med i jihadistiska våldsbejakande organisationer återvänt till Sverige. Här är olika experter eniga om att vissa som har kommit tillbaka kan vara farliga – trots det har kommunerna inte bara dålig koll på vilka de är, utan flera kommuner vill dessutom återetablera dem i vårt samhälle.

Allt det här är fullkomligt oförsvarbart och jag hoppas att historien kommer att vara tuff mot dem som inte tog de riktiga besluten i tid. Men vad ska vi göra då? Som det ser ut nu har vi förmodligen ingen annan möjlighet än att fly från vårt eget land. I vart fall så länge vi har politiker som hellre ömmar för mördare än för potentiella offer.

https://twitter.com/magnusranst…/status/1078054339908915203…
https://www.svt.se/…/st…/finansborgarradet-det-ar-en-skandal
https://www.svt.se/…/sa-dalig-koll-har-kommunerna-pa-is-ate…
https://www.dn.se/…/s…/nu-friges-de-terrordomda-svenskarna/…

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Författare: Madeleine Lilja

, vår ledarskribent med Magisterexamen inom media och kommunikations-vetare, samt forskarutbildning inom journalistik, 280 hp