Sverigevän, kan man vara det utan att kalla sig för Sverigevän?

| 30 december, 2018

Jag värnar och kämpar för att driva på den nödvändiga politiska förändring som behövs, liksom jag försöker att väcka opinon för att få kontroll på invandringen, få stopp på slöseriet med våra resurser och se till att satsa de resurser vi har på dem som är i behov av LSS, våra hemlösa och våra fattiga pensionärer.

Hade vi haft obegränsade resurser, en integrationspolitik värd namnet, tydliga krav vad gäller medborgarskap skulle jag förmodligen ha tyckt annorlunda idag, men faktum är att vi inte har det.

Men att tycka att det är av vikt att vi får stopp på den ohämmade invandringen betyder inte att jag har något emot invandrare. Det finns många i vårt avlånga land som är fantastiska människor och som kommit att bli en omistlig del av oss. Därför är det alltid viktigt för mig att förmedla mina åsikter och tankar på ett sådant sätt att även de ska känna sig inkluderade.

Jag kämpar också för ett tryggt Sverige. Ett Sverige där kvinnor, flickor och pojkar inte våldtas i den utsträckning vi ser ske idag, helst inte alls. Det betyder att jag inte är rädd för att säga att den utvecklingen har med invandringen att göra, liksom att det har att göra med vår lagstiftning som alltför ofta tycks stå på våldtäktsmännens sida.

Det har kommit många hit som har stora svårigheter med att förstå att kvinnor i Sverige är fria kvinnor, att vi inte är styrda av män och att vi rör oss fritt ute. De män som våldtar oss har inget här att göra. Det är min bestämda åsikt. Genom sina handlingar har de med all önskvärd tydlighet visat att de inte kan fungera i ett fritt samhälle som vårt. Om detta skriver jag så fort en ny våldtäkt inträffar. Ändå finns det dem som finner det nödvändigt att skicka PM till mig och kalla mig för en feg tangentsbordsdebattör.

Vi har genomgått en våldsam negativ samhällelig förändring, speciellt för kvinnor och flickor där deras möjlighet att röra sig fritt ute är begränsade. Vi har inte haft det så tidigare utan det här är nya omständigheter vi tvingas förhålla oss till. När jag för tre år sedan skrev att gruppvåldtäkter är ett importerat problem blev det ett fasligt liv och jag utmålades som rasist, fascist och främlingsfientlig. Idag är det annorlunda. Även om vi inte fått stopp på våldtäkterna så har debatten kring våldtäkter markant förändrats och det bra, avgörande till och med. Den förändring vill jag tro att jag varit en del av att påverka. Nåväl, det var orsaken till att jag vid två tillfällen ställde upp som volontär på Folkets Demonstration. Det kändes bra då att aktivt visa mitt stöd. Det som kändes mindre bra var att demonstrationerna kapades av en väldigt tråkig debatt om nazister. Alla viktiga frågor sköts åt sidan. Det gjorde mig både arg och frustrerad. Och det var då jag bestämde mig för att starta upp ProjektSanning. Innan det hann jag med att för en kort tid jobba för SD Stockholm. Det var en fantastisk tid som lärde mig mycket om politik. Idag är jag inte längre aktiv inom SD men jag tror fortfarande på att de som parti behövs i svensk politik.

När det gäller ProjektSanning (PS) hade jag ett mål och det var att bli en viktig del av debatten. Det tycker jag att jag har lyckats med. Idag har vi vuxit oss riktigt stora. Vi har 1,3 miljoner unika läsare på vår blogg, vi är ofta omnämnda på twitter och vi har en fantastisk grupp här på FB med över 3000 kloka medlemmar.

I början var jag helt ensam, idag är vi ett helt team som ideellt tagit an oss uppgiften att skriva om det som MSM lämnar osagt. Vi är inte rädda för att skriva om baksidan av Sverige eller om hur våra politiker missköter sina uppdrag. Hur som helst, med PS har jag hittat mitt sätt att driva opinion samt kunna ge andra en möjlighet att få sina röster hörda.

Så till er som skriver PM till mig för att kalla mig feg, PK-ist och för inte vara en Sverigevän vill jag bara säga. Jag kanske inte kallar mig för Sverigevän eller deltar i demonstrationer längre men det betyder inte att jag kämpar för vårt land. Vad ni inte tycks förstå är att jag är min egen person med egna åsikter.

Med vänlig hälsning från en som tror på en öppen debatt och som ser våra sociala medier som en slags plattform för protester.

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •