Sveriges nio sämsta klimatsatsningar, därför gick det snett.

| 16 april, 2019

Visst är väl regeringarnas miljösatsningar bra och visst gör de väl nytta, eller gör de?
Här listas några av de mest kostsamma satsningarna, ja kostsamma både ut miljöaspekt som kostsamma för staten landsting och kommuner. Denna listning har gjorts med hjälp av experter och företrädare för flera branscher. Och det handlar om några av de mest ifrågasatta klimatsatsningarna och miljöbesluten som fattats, allt ifrån den storstilade satsningen på etanol till den kritiserade elcykelpremien.

Det började 2005 då regeringen Persson beslutade att alla mackar i Sverige var skyldiga till att tillhandahålla förnybara drivmedel som etanol eller biogas. Den lagen innebar också att ett saneringsansvar för förorenad mark som övergick vid ägarbyte och som gjorde att ingen vågade köpa en befintlig mack. Så fem år senare så hade därför nästan 600 mackar försvunnit. De flesta i glesbygd eller landsbygd.

För det var få mackägare som hade råd och ekonomi att bygga om mackar för etanoltankning, speciellt på landsbygden eller i glesbygden. Inte när man betänker att en pump för etanol kostar uppemot 400 000 kronor att installera. Detta skrev Aftonbladet om 2010.
Och om där ska vara ekonomi så måste bränslet vara efterfrågat vilket det inte var på landsbygden.
Etanolen blev heller inte den hit som Persson trodde det skulle bli, och miljönyttan har hela tiden varit starkt ifrågasatt.

Så följden av pumplagen blev förutom ett gigantiskt slöseri med ekonomiska resurser, att landsbygds- och glesbygdsbor som tidigare hade kunnat tanka sin bil, traktor eller lastbil hemma i byn, nu måste åka i vissa fall tiotals mil tur och retur för att fylla på sin tank.
Alltså en enorm miljöbesparing, eller?
För att sedan fortsätta med Etanolen så storsatsade tre Norrlandskommuner, Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik på att tillverka etanol av ur de cellulosarika barrskogarna i Norrlands inland. Även detta var 2005, de köpte gemensamt bolaget Sekab för 100 miljoner kronor. Bolaget som skulle göra dessa till Dallas-miljonärer.

Men det var bara det att tekniken för att utvinna etanol ur barrskog var långt ifrån färdig. Samt att det var betydligt enklare att tillverka etanol av bland annat sockerrör och majs. Så det kommunala bolaget vände sig utomlands, dels för att köpa mark, del för att hitta leverantörer av etanol under tiden då de väntade på teknikens genombrott här i Sverige. Sekab köpte bland annat mark i Afrika och fabriker i Polen och Ungern. För det var bara en fråga innan genombrottet skulle komma, men det dröjde och dröjde, och samtidigt rann en stadig ström av skattepengarna ut ur kommunkassorna in i Sekab. När de 2007 och alldeles för sent insåg vidden av de vansinniga affärerna så satte de stopp för investeringarna utomlands, så hade 1,4 miljarder hunnit försvinna från kommunernas kassor.

Så visst var väl det en jättebra affär både ekonomiskt som miljömässigt, eller?
Nästa miljömässigt förstörande handling var när Sverige och Tyskland går i bräschen för att stänga ner all kärnkraft, detta eftersom det i Japan inträffade en kärnkraftsolycka till följd av en jordbävning med efterföljande tsunami. Då fick både Merkel och regeringen Reinfeldt tillsammans mer riksdagen då stora skälvan och beslöt att kärnkraften skulle utfasas, i Tyskland 2022 och i Sverige så fort det går. Vad de inte tänkte på var att kärnkraften måste ersättas och den får då ersättas med miljöförstörande förbränning av fossila bränslen. Sådant som ökar koloxidutsläppen.

Maria Sunér Fleming som ansvarar för frågor som rör energi och klimat vid Svenskt Näringsliv säger: “I Japan ökade koldioxidutsläppen som en konsekvens av att kärnkraften stoppades vid olyckan. Men sedan kärnkraften åter sattes i bruk har utsläppen minskat där igen.”
Maria Sunér Fleming fortsätter med att säga: “Sverige lyckades med att unikt snabbt sänka utsläppen på 1970- och 1980-talen när vi tog kärnkraften i drift. Om världen gjorde motsvarande satsning i dag skulle vi klara klimatutmaningen, det visar ny forskning av bland annat svenska forskaren Staffan Qvist.”
Men tänker de svenska partierna på detta eller de bara handlar miljöpopulistiskt med att kräva nerläggningar av kärnkraften?

Nu så kommer vi till nästa miljösatsning som gjordes, det var 2011 som Reinfeldtregeringen beslutade att införa en supermiljöbilspremie, det var med syfte att öka försäljningen och användningen av nya bilar med låg miljöpåverkan. Men den satsningen rann ut ur landet bokstavligen som Ny teknik rapporterade om, efter att premien på supermiljöbilarna betalats ut försvann pengarna ner i första ägarens ficka medan bilarna försvann främst till Norge där den första ägaren kunde sälja dem dyrt.
Nationalekonom Jonas Grafström säger: “Hade Sverige varit en isolerad ekonomi så hade det inte varit ett problem. Men nu försvinner de miljövänliga bilarna ut ur den svenska fordonsflottan. Priserna på elbilarna går upp. Dessutom går det åt energi att köra dem hela sträckan ut ur landet.”

Sen så kommer vi till elcykelpremien som regeringen Löfven satsade 350 miljoner kronor i tron att de skulle rädda miljön och att fler valde att cykla i stället för att ta bilen. Och det blev bra gensvar, det var bara det att bidragsfusket ökade, falska kvitton grasserade, och premierna kom i orätta händer. Det hade också den effekten att priset på elcyklar ökade kraftigt i stället för att hålla låg prisnivå så att så många som möjligt kunde köpa dem.
Nationalekonomen Jonas Grafström Ratio som forskar om miljöekonomi och miljöteknik säger: “En icke önskvärd effekt blev troligen att många som ville köpa en vanlig miljövänlig cykel, valde en elcykel i stället med miljöfarliga batterier och energikrävande uppladdning.”
Och någon analys av vilka effekter elcykelpremien gav, till exempel i vilken grad människor lät bli att ta bilen till jobbet, är ännu inte gjord.

Den nya flugan eldrivna sparkcyklar som regeringen tillsammans med elcykelpremien gav premie till är en ren miljöförstörare, den lanserades som en miljövänligt alternativ. Rent, smidigt och fritt från utsläpp. Men med en livslängd i vissa fall är under en månad, i andra fall två till tre månader så är det en miljöbov, så tack för den miljösatsningen regeringen Löfven. Nu så har regeringen föreslagit en skatt på avfallsförbränning som ska träda i kraft 2020.
Nationalekonomen Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro säger: “Det är anmärkningsvärt att man fortsatt vill införa skatten trots att den inte skapar några positiva effekter på vare sig miljö eller något annat.”
Och han får medhåll av regeringens egen utredningstjänst. (SOU 2017:83) där det framgår att skatten skulle ”bli så gott som verkningslös” och inte ha några miljövinster.

Men regeringen fortsätter ånga på med hjälp av JÖK-avtalet. Energiföretagens vd Pernilla Winnhed menar i en debattartikel i Dagens samhälle att en skatt på 100 kronor per ton avfall skulle kosta de skattskyldiga aktörerna runt en halv miljard årligen. Dessutom skulle den motverka sitt eget syfte.
Hon skriver i Dagens Samhälle: ”För att vi ska klara klimatmålen och få ett mer hållbart samhälle behöver vi använda naturresurserna smartare, och övergå till en mer cirkulär ekonomi, därför är avfallet viktigt” och menar att ”skatteförslaget inte är ett ändamålsenligt styrmedel för att uppnå de klimat-, energi- och avfallspolitiska målen”.
Flera statliga verk har också avstyrkt förslaget med hänvisning till att det är inte är ändamålsenligt. Men trots det ångar regeringen på med sitt förslag.

Nu har Miljöpartiet fått som de velat och infört en kemikalieskatt, den omfattar vitvaror och vissa hemelektronikprodukter som telefoner och spelkonsoler. Skatten skulle minska förekomsten av miljöfarliga flamskyddsmedel enligt dem som vill införa den, men Handelns utredningsinstitut (HUI) har nyligen påvisat i en utredning att skatten varken har haft någon skattefinansiell effekt eller påverkat försäljningen av de aktuella varorna. Där finns i själva verket enbart förlorare. De svenska butikerna och dess anställda har drabbas. Konsumenterna väljer att handla samma varor från andra länder vilket har inneburit 600 till 1 400 färre arbetstillfällen för svenska företag inom handeln.

Och nu i år kom dessutom ett nytt lagförslag om att utöka kemikalieskatten med mellan 30 och 40 procent. Det skulle i så fall, enligt HUI, innebära ännu färre jobb i branschen.
Så vad håller regeringen på med, ska den göra att all handel försvinner från landet och utöka koloxidutsläppen genom att ytterligare lastbilstrafik ska leverera dessa varor från utlandet?
Likadant är det med den så kallade flygskatten som den rödgröna regeringen införde den första april förra året. Den nya regeringskonstellationen vill ha den kvar trots att den till och med kritiserats från miljöprofilerade debattörer som Fores vd Mattias Goldmann.
I en intervju med Svenskt Näringsliv förra året undrade Mattias Dahl, vd för Transportföretagen vad som kommer att hända med våra flygbolag, våra regionala flygplatser, tillgängligheten till Sverige och i förlängningen av det, vår konkurrenskraft?

Och nu till slut, bygget av höghastighetsbanorna som är ett prestigeprojekt för Miljöpartiet med syftet att få ned utsläppen.
Men experter ifrågasätter om det är en smart klimatåtgärd. Ekonomiprofessorn Maria Börjesson sade nyligen till fPlus: “Det kan ta många decennier att hämta igen de enorma utsläppen av klimatgaser själva bygget ger upphov till, om det ens går överhuvudtaget.”
Så vad är det då för en miljöåtgärd kan man fråga sig?
Dessutom beräknas bygget ta uppemot 20 år. Så enligt Maria Börjesson är det förvånande att regeringen väljer att satsa uppemot 230 miljarder kronor på något som utgår från dagens miljöpolitik.

Hon säger: “Det är konstigt att prata om klimatnyttan i tåg när hela transportsystemet är fossilfritt om 20–30 år. Tågen ska börja användas om 15-20 år och användas under de kommande 80 åren och då kommer kritiken mot fossildrivna transporter att vara passé. Då är det troligt att både flyg och bilar drivs av el.”
Gustaf Engstrand, policychef för Tågoperatörerna säger att utsläppen av klimatgaser vid byggandet är en utmaning och fortsätter: “Absolut, det är den största utmaningen. Men samtidigt kan det bli ett pionjärarbete som utvecklar industrin. Ska vi bygga väg för allt transportbehov i framtiden? Det finns en kostnad där också som måste visas.”

Så vad kan man säga angående dessa så kallade miljöförbättrande åtgärder som våra regeringar har gjort de sista 10-20-30 åren, har de varit till så stor nytta eller har de bara varit till förtret för den svenska medborgaren i stort?
Ja, mitt svar är nog att det dessa regeringar gjort inte har varit till för medborgarnas bästa utan nog mest för att höja politikernas prestige bland sina egna.
Det är nog så att de inte bryr sig om oss utanför storstäderna, utanför deras bekvämlighetszon dit de kan flyga utan att bry sig om miljöskatter och andra skatter. För dessa politiska högdjur bryr sig bara om vad som är dem närmast och det vet vi väl alla vad det är. Om inte så kan jag påminna om att det är lönen, för den är de inte så benägna på att dra in på.

https://www.fplus.se/sveriges-nio-samsta-klimatsatsningar-darfor-gick-det-snett/a/y3l6Mr?fbclid=IwAR125B6pQ8UaJHX_sh1MqCJTQ8VMZiusQUpAtF-XeR1_F7eHxZplUE9C8YY