Vad har hänt med Marcus Pride? “Jag har sågat Pride – det ångrar jag djupt”

“Pride har säkert sina fel och sina brister men Pride är en helt nödvändig rörelse som handlar om varje enskild människas självklara rätt att vara den hen är.”

 Det här är väsenskilt från vad Birro tidigare skrivit om Pride: “Pride har förvandlats från en gerillarörelse av förtryckta och förtalade partisaner till ett monster med gratisfester och urvattnade slogans. (…) Frågan nu är också om Pride alltjämt är en plattform för de utstötta och avkastade? Har folkligheten blivit ett gift? Kan en ung, förvirrad bög eller flata i småstaden solidarisera sig med Pride eller blir de dansande läderuniformerna på sina bussflak endast ännu ett hån, som om sex är det enda som frigörelsen handlar om? 

En människas egentliga frigörelse är alltid andlig, aldrig kroppslig. En människas frihet kommer alltid inifrån”

https://www.expressen.se/kronikorer/marcus-birro/marcus-birro-latt-att-kallas-bakatstravare/

Har Marcus Birro glömt bort vad Pride kommit att bli. En gång var det en bred folkrörelse som var viktig för rörelsen och för att lyfta förföljelsen av sexuella minoriteter, idag är det en smal politisk rörelse som utesluter dem de ogillar på basis av deras politiska hemvist, snarare än omfamnar den minoritet de säger sig vilja värna. Det här något som borde rendera konsekvenser för rörelsens position i den svenska offentligheten, men det gör det inte. 

Priderörelsen har vid upprepade tillfällen visat att den är allt utom politiskt neutral. 2014 nekades till exempel Folkpartiet att delta i Prideparaden i Uppsala, med hänvisning till att de inte omfattade arrangemangets värdegrund. I år har det lilla liberalkonservativa uppstickarpartiet Medborgerlig samling nekats utställningsplats på Pridefestivalen i Stockholm. Ilan  Sadé som är öppet homosexuell och partiledare för ett parti som i allvar högsta grad värnar de rättigheter Pride säger sig kämpa för, men har åsikter om om krav på särbehandling där det inte är nödvändigt, fick Pride att porta partiet med hänvisning till värdegrunden. Däremot har rörelsen, år efter år släppt in vänsterextrema. Om inte det är en dubbelmoral som bör ifrågasättas så vet inte jag vad längre. 

Detsamma begreppet “hen”. Birro skrev en gång att i “Sverige tycks det fortfarande vara svårt att föreställa sig att kristna kan vara en förföljd och hotad grupp. (…)  i Sverige är vi fullt upptagna med att kalla Jesus för hen och plocka ner korset för att göra kyrkorna öppna även för andra troende.” 

Nu använder Marcus Birro begreppet “hen” själv (se första stycket), helt utan att fundera på hur han tidigare torgfört sin syn på just begreppet “hen”. https://nyheter24.se/debatt/901312-kristna-mordas-men-vi-ar-upptagna-med-att-kalla-jesus-for-hen

Därför läser jag med stor förvåning att Marcus Birro, som tidigare klarspråk om Pride plötsligt ångrar det djupt. Nu ställer han sig plötsligt bakom inte ens folkpartister eller MED:are är välkomna? Nu är det plötsligt helt okej att man i tåget glatt viftar med banderoller med budskap om att ”Hata vita, rika, straighta män”? 

Uppriktigt sagt så förstår jag ingenting…


töd ProjektSanning och yttrandefriheten. Vi är tacksamma för stora såväl som små donationer.

Vi arbetar helt ideelt utan presstöd, reklamintäkter, låsta artiklar eller prenumerationer.

Varje donerad krona hjälper oss att kunna fortsätta vårt arbete.

SWISH: 0735 29 63 35

PAYPAL:

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Författare: Madeleine Lilja Rönnquist

, vår ledarskribent med Magisterexamen inom media och kommunikations-vetare, samt forskarutbildning inom journalistik, 280 hp

1 En tanke på “Vad har hänt med Marcus Pride? “Jag har sågat Pride – det ångrar jag djupt”

  1. Un

    Marcus Birro ???? Ytterligare en liten betydelselös parentes i bruset…..

Kommentarer är stängda.