Språkproblem på äldreboenden och inom hemtjänsten när vårdare inte kan tala eller förstå svenska

Av | oktober 7, 2019

Kommunal varnar nu för att språkkunskaperna i svenska bland de anställda inom äldreomsorgen är för dåliga och att det påverkar verksamheten. På Stockholms sjukhem hade de sådana problem för något år sen och där klagade de boende så mycket att de ändrade rutinerna och började språktesta sina anställda. De såg till att de dom hade för små språkkunskaper fick språkstödjande under arbetstid och på arbetsplatsen. Förutom det har Stockholms Sjukhem låtit utbilda femton medarbetare till språkombud som ska vara till stöd för dem som behöver hjälp med svenskan.

Undersköterskan Peter Sindmark är en av dem och han tycker att de nya som kommer borde få längre praktikperiod för att lära dig språket på jobbet. När då han får frågan om han inte tycker trösklarna varit för låga så svarar han med viss tvekan.
”Jo, ibland. Med vissa personer. Men det är högst individuellt.”
Och att ställa högre språkkrav är en het potatis. I förra veckan beslutade Sölvesborg att de vill språktesta människor som söker arbete inom äldreomsorgen i den kommunen. Men där blev en del klagomål om detta från den politiska motståndarna i kommunen, trots att förslaget även stöds av facket.

Kommunals ordförande Tobias Baudin kräver nu bättre utbildning och mer pengar. Så att de som behöver lära sig språket kan göra det på arbetstid.
Han säger: ”Många tror det är enkla jobb att arbeta inom inom vård och omsorg. Men det är det inte, utbildning och goda kunskaper i svenska språket krävs. Och det är arbetsgivarnas och politikernas ansvar. Så vi kräver ansvarstagande från dem nu.”
Men nu undrar jag om det verkligen ska vara arbetsgivarnas ansvar att utbilda folk i svenska språket, är det inte statens ansvar?

Socialminister Lena Hallengren håller ned om att det är viktigt för dem som är anställda inom omsorg och vård kan svenska. Hon menar även att det är rimligt att arbetsgivaren ställer de kraven. För hon menar att det är grundläggande för att kunna erbjuda en god välfärd. Så nu får regeringen titta vidare på hur de kan både stärka kravet på att de vårdanställda kan svenska men även att de kan utbilda sig det under arbetstid.
På Stockholms sjukhem så märker Peter Sindmark en tydlig förbättring på sjukhemmet sedan de fokuserat på språket inte minst bland de boende.

PRO:s ordförande Christina Tallberg har också samma tankar om att språket är viktigt för de äldres trygghet och säkerhet, inte minst efter att SCB, Statistiska Centralbyrån prognostiserat att Sverige år 2035 kommer att sakna 160 000 anställda inom vård och omsorg. Kommer då dessa som anställs för att täcka denna arbetarbristen att ha bristfälliga kunskaper i svenska språket kommer det att leda till en katastrof. För omsorgspersonal möter dagligen äldre personer som befinner sig i utsatta situationer och kan de då inte förstå varandra kan det leda till kommunikationsproblem, felmedicinering och även ännu värre saker.

Därför önskar PRO åtgärder för att höja kunskapsnivån i svenska. Men inte bara svenska, det är också viktigt enligt Tallberg att personal inom äldreomsorgen kan fler språk än svenska då alltfler med annat modersmål än svenska når pensionsåldern, och behöver därmed också omsorg från samhället.
Hon skriver i sin debattartikel att: “Personal inom äldreomsorgen kan fler språk än svenska är en tillgång. Till exempel när en äldre dement person, som återgått till att enbart prata sitt modersmål, får träffa en undersköterska med samma modersmål. Men svenska ska alltid vara en grundkompetens hos alla undersköterskor.

För idag arbetar personer som inte kan svenska, ofta på egen hand, som inom hemtjänsten. Dessa saknar ofta handledning eller utbildning i svenska, enligt en nyligen publicerad statlig utredning om kompetensen inom vård och omsorg (SOU 2019:20). Det finns exempel på hur språkbrister kan orsaka rena kränkningar och även leda till livsfarliga situationer för äldre. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, anser att språkbrister är en risk inom omsorgen. Att inte kunna göra sig förstådd kan innebära skillnaden mellan liv och död. Christina Tallberg menar att det inte är acceptabelt att äldre, många gånger i en utsatt och privat situation, inte kan kommunicera med personalen.

Detta med språkkunskaper bland vårdpersonal i kommunerna har tyvärr inte varit något som prioriterats av just kommunerna då de menat att det varit viktigare med att få personal än att få personal som kunnat svenska och kunnat en begriplig svenska. Det har också varit så på många håll att kommuner anställt dessa med reducerad arbetsgivaravgift då de ingår i något arbetsmarknadsprojekt.
Man frågar sig då om den sjuka vårdtagaren är någon typ av försökskanin eller vad är den?
För när en utredning från SOU, Statens offentliga utredning pekar på att det finns utbildare som till och med bedriver utbildning på elevernas hemspråk, för att få dem godkända. Då har det gått för långt.

För de som blir lidande för denna eftergivenheten är de äldre på sjukhemmen, det är de äldre och sjuka som bor hemma men som har hemtjänst. Det är de som får sina liv störda och förstörda då de kanske inte har någon annan mänsklig kontakt än just den vårdaren som tittar in till dem med maten under hela dagen, kan då denne inte kommunicera med vårdtagaren så är det ingen kommunikation.
Är det ett värdigt sätt att leva de sista åren av livet för den som kanske behöver samtala med någon?
Är det rätt att dessa får betala tusentals kronor för att få denna tjänsten av kommunen?

Enligt mig är det inte det och det är en skam att kommunerna fått hålla på med detta år efter år utan att de tagit klagomålen på allvar. För detta är inget nytt problem, detta har hållit på i vissa kommuner. Dessa kommuner har inte brytt sig om hur de äldre har haft det, de har inte brytt sig om hur de äldre mått. Det enda de brytt sig om i vården av äldre är att de fått någon typ av vård så inte kommunen blivit anmäld, sen hur vården sett ut det har dessa kommunpolitiker och tjänstemän inte brytt sig ett dugg om.
Men nu får vi hoppas att det blir ändring på detta och att dessa kommunalpolitiker och tjänstemän börjar inse att de också en dag blir äldre och behöver dessa tjänster, att de också då kanske vill tala med och förstå denna vårdpersonal.

https://www.svt.se/nyheter/sprakproblem-pa-landets-aldreboenden
https://www.svt.se/opinion/pro-om-sprakundervisning-i-aldreomsorgen?fbclid=IwAR0cyrfuCxK62KSWqFhhGFqYtDXFDT8BAL8fW1nYVB69VBGmSn4KIWGbjQg
https://www.regeringen.se/499507/contentassets/e38875e2c15f4bdc8e10e2a15b177949/starkt-kompetens-i-vard-och-omsorg-sou-2019_20.pdf
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2018/vad-har-ivo-sett-2017.pdf

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *