Tino Sanandaji: KD har en vettig partiledare och ungdomsförbund, men Sverige är trött på religiösa fanatiker och hysteriska känslomänniskor som gör politik av barn som bara skadar.

Av | november 8, 2019

I början av 2000-talet kom drygt 20 ensamkommande barn från Afghanistan årligen. Tidigare var det ännu mer ovanligt att det dök upp barn som kommit utan vare sig föräldrar eller andra vårdnadshavare.

Över tid ändrades regler och praxis så att gränsskydd, ålderstest och krav på identifikation och försörjning luckrades upp. Antalet ensamkommande ökade, och 2015 kom 23 000 ensamkommande från Afghanistan.

Många har fortfarande inte reflekterat och tror på en vag narrativ ur en Hollywoodfilm där fara och kaos gör att barn oplanerat slits lös sina föräldrar, och på ett oklart sätt tar sig tusentals mil och dyker upp i Sverige.

När Afghanistan hade fullskaligt krig 1979-1989 kom så få ensamkommande att man inte ens förde statistik över de, men när landet var så säkert att Migrationsverket inte beviljade vuxna asyl kom av en slump 23.000 barn. Nu när man skärpt reglerna sjunker antalet till under 100 per år igen.

Ingen kan tro att detta är en naturligt följd av krig snarare än systematisk utnyttjande av regelverket. Brukar fattiga barn utan vuxna ha resurs att resa till andra kontinenter, och på vägen till Sverige passera tio säkra länder? Det som förklarar ökningen är mottagarlandets agerande och de incitament man skapat. Många ensamkommande är inte ens barn, och de är dessutom ofta inte ensamkommande, det handlar om planerade resor med stöd av vuxna.

Det tar oss till elva från KDs vänsterfalang som som kritiserar Ebba Bush Thors och manipulerar genom att likställa detta med föräldrar som tappat bort sina barn utomhus och panikartad letar efter de. Det är ohederligt. Goda människor luras inte, och moral kräver konsekvensanalys.

Om man är emot att familjer separeras och vill säkra “barnens trygghet” är det bara att återgå till restriktiv flyktingpolitik, när få ensamkommande separerades från sina familjer. Vi ser att generösare regler leder till att fler lockas hit. Om syftet är att av värdekonservativa skäl återförena familjer som ett självändamål så är det lätt gjort i hemlandet, som ju per definition är säkert (annars skulle familjen inte behöva undantag från försörjningskrav).

En de elvas gäng är Jakob Forsmed, som har backat från sin ungdomsradikalism att ”avskaffa försvaret och öppna gränserna för fri invandring”. En annan är Lars Adaktusson, som utplånade KDs ökning i opinionen med sin knäppa abortlinje: ”Han röstade som enda svensk emot det slutgiltiga fördömandet av Paraguay som nekat en våldtagen 10-årig flicka abort”

Fräscht va? Adaktusson diverse undanflykter och ursäkter var inte övertygande och ibland rent oärliga. Han skakade sina partikollegor ännu mer genom att absurt nog springa och gömma sig i slutet av valkampanjen, och nu deltar han i ytterligare ett illojala och politiskt galet kupp som riskerar att knocka KD ur riksdagen.

KD har en vettig partiledare och ungdomsförbund, men Sverige är trött på religiösa fanatiker och hysteriska känslomänniskor som gör politik av barn som bara skadar.

Tino Sanandaji, på facebook


Stöd ProjektSanning och yttrandefriheten. Vi är tacksamma för stora såväl som små donationer.

Vi arbetar helt ideelt utan presstöd, reklamintäkter, låsta artiklar eller prenumerationer.

Varje donerad krona hjälper oss att kunna fortsätta vårt arbete.

SWISH: 0735 29 63 35

Paypal:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *