Kommunernas finansiering. Bäva månde de äldsta i vårt samhälle.

Av | december 28, 2019

Vi har idag drygt 130 av 290 kommuner i Sverige som har ekonomiska PROBLEM (Inte utmaningar).

Staten har, genom lagstiftning, ålagt Sveriges kommuner att ta på sig vissa uppgifter som dessa kommuner saknar ekonomi att hantera.

Så här funkar den kommunala ekonomin (förenklat):

En kommuns intäkter kommer främst från två poster: avgifter, som utgör ca. 20% och skatter, som utgör ca. 80%.

Kommunen har ingen kontroll över dessa två poster eftersom avgifternas nivåer regleras av statliga maxtaxor och skatten går direkt till staten, som sedan skickar tillbaka en del av skatten till kommunen, baserat på procentuell del av bosatta i kommunen i förhållande till Sveriges totala folkmängd.

Det vill säga, en kommun får endast tillbaka en schablon från staten, en fixerad summa som justeras beroende på vilka kommunala välfärdstjänster individen använder.

290 kommuners skattebas (rikskommunalskattebas) har flyttats från kommunerna till Riksdagen och varje skattesubjekt (skattskyldig medborgare boende i en kommun) utgör endast en befolkningsandel i intäkt för kommunen.

Detta, att flytta den kommunala skattebasen till Riksdagen, genomfördes under regeringen Persson.

En kommuninvånare har alltså exakt samma kommunala skattekraft för hemkommunen som vilken annan medborgare i vilken annan kommun som helst.

En kommun kan fatta beslut om sin egen skattesats, och det som blir överskjutande jämfört med riksgenomsnittet (genomsnitt på beskattningsbar inkomst) förfogar kommunen över.

Ett problem med ovanstående system är att kommunen får samma peng/schablon oavsett om individen som bor i kommunen är miljonär eller fattigpensionär.

Och om personen ex. är arbetssökande, som har svårt att få ett arbete kanske på grund av att personen inte behärskar svenska språket, då måste kommunen bekosta utbildningsinsatsen, om personen sedan blir anställd … så får kommunen lika mycket som om personen är arbetssökande.

Kommunen har inget incitament för att bekosta utbildning för att göra en person anställningsbar..

Utöver dessa schabloner kan kommunen sedan “få” bidrag från staten genom det “kommunala utjämningssystemet”, där kommuner med “stora utmaningar” får en större del i bidrag än en kommun som har mindre “utmaningar”.

Exempelvis erhåller Malmö kommun drygt 6 miljarder årligen från det kommunala utjämningssystemet.

Sedan finns det system för skatteutjämning, inkomstutjämning, statsbidrag för särskilda skäl osv. som kommunerna kan använda/ansöka om.

En kommun kan däremot påverka sina utgifter genom att pressa ned kostnaderna av kommunens olika utgiftsområden. Dessa områden är exempelvis barn- , social- och äldreomsorgen, kultur och fritid.

Däremot är det reglerat i svensk lag vad kommuner måste tillhandahålla och i vilken utsträckning, sk. “riksnormer” och miniminivåer finns på en del kommunala områden, som försörjningsstöd.

Så då finns det kvar äldreomsorgen och skolverksamheten och det är främst på äldreomsorgen vi kan se att kommunerna drar ned på sina kostnader.

Lennart Ericson, 68, fotograferar dagligen maten på Fyrväpplingens äldreboende i Göteborg. Denna tallrik kallade han: “En färglös, äcklig röra som smakar vedervärdigt”

Orsaken till att äldreomsorgen drabbas är i huvudsak två; det var det sista området som lades till i välfärdssystemet och de äldre är inte stridbara, om de inte har anhöriga som tar striden åt de äldre så genomförs besparingarna i det tysta.

När nu kommunerna av staten åläggs att utföra uppgifter som det inte finns pengar till, då tvingas en del kommuner att låna.

Vad vi kan se av informationen från SCB om kommunernas skulder så ökar detta, dels antalet kommuner, och dels hur mycket kommuner har i skuld.

Det kommunala utjämningssystemet fungerar så länge som det totalt sett genereras ett överskott som kan fördelas till de kommuner som har “utmaningar”.

Just nu har minst 130 kommuner ingen möjlighet att bidraga till detta system.

Prognosen är att till 2025 så kommer nästan alla Sveriges 290 kommuner ha en ekonomisk situation som liknar den som Malmö har idag.

Bäva månde de äldsta i vårt samhälle.

SCB


Stöd ProjektSanning och yttrandefriheten. Vi är tacksamma för stora såväl som små donationer.

Vi arbetar helt ideelt utan presstöd, reklamintäkter, låsta artiklar eller prenumerationer.

Varje donerad krona hjälper oss att kunna fortsätta vårt arbete.

SWISH: 0735 29 63 35

Paypal:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *