Tino Sanandaji: Tyvärr talar ministern inte sanning, det han kallar ”jobb” eller ”arbete” är i själva verket sysselsättning

| 30 januari, 2020

Medan kommuner som Malmö försöker utlysa flyktingstopp ger regeringens en optimistisk. Morgan Johansson menar att flyktingar kommer ”i arbete” efter fyra år, att en miljon invandrare “jobbar” som Sverige inte skulle ha ”klarat sig” utan.

Tyvärr talar ministern inte sanning, det han kallar ”jobb” eller ”arbete” är i själva verket sysselsättning, vilket utöver heltidsarbete räknar in åtgärd, sjukbidrag, en timme i veckan och låg sporadisk inkomst. Vi vet inte hur många av Sverige ca två miljoner invandrare som har reguljärt jobb med normal inkomst, men det är snarast 6–800 tusen.

Samtidigt verkar andel invandrare även i riktiga jobb ökat och skattekraft stärkts, liksom tidigare högkonjunkturer. Nationalekonom Mats Hammarstedt förklarar paradoxen att integrationsproblem ändå väntas växa. Varför?

Låt mig illustrera med en graf. Första visar att andel arbetslösa invandrare är stabil men den andra visar att arbetslösa invandrares andel av landets befolkning ändå ökat då invandrare ständigt blir en större andel av befolkningen.

Hammarstedt förklarar pedagogisk i SVD, läs professorns inlägg så Morgan Johansson slipper: ”Största utmaningen kring integration är framför oss”

“Den snabbare etableringstakten bör dock inte skymma det faktum att de största utmaningarna med att integrera utrikes födda på arbetsmarknaden sannolikt ligger i framtiden.

Ett skäl till detta är att den utrikes födda befolkningen vuxit kraftigt i storlek under 2000-talet. Vid seklets början var ungefär 1 miljon människor, eller runt 11 procent av Sveriges totala befolkning, födda utomlands. I dag är närmare 2 miljoner, eller omkring 19 procent av befolkningen, födda utomlands. Vidare har den utrikes födda befolkningen i Sverige över tid förändrats med avseende på ursprung. Låt oss ta några exempel: År 2000 var 55 000 personer av Sveriges totala befolkning födda i länder i Afrika och omkring 220 000 födda i länder i Asien..2018 var omkring 220 000 personer av Sveriges totala befolkning födda i Afrika medan omkring 745 000 var födda i länder i Asien.

En central fråga under de senaste årens debatt om invandringen har varit huruvida utrikes födda utgör en kostnad för den offentliga sektorns finanser. Ett antal studier visar att utrikes födda utgör en kostnad för den offentliga sektorns finanser, och att en huvudsaklig förklaring till detta är den bristande integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden. Den kostnad den bristande integrationen för med sig riskerar på sikt att öka till följd av den utrikes födda befolkningen ökar i storlek. Vid oförändrat, och även vid marginellt förbättrat, sysselsättningsläge bland utrikes födda kommer denna kostnad att öka just därför att gruppen utrikes födda ökar i storlek”

Tino Sanandaji på Facebook 

SvD (låst)

Artikeln i Svd är låst men kan läsas som kommentar nedan


Stöd ProjektSanning och yttrandefriheten. Vi är tacksamma för stora såväl som små donationer.

Vi arbetar helt ideelt utan presstöd, reklamintäkter, låsta artiklar eller prenumerationer.

Varje donerad krona hjälper oss att kunna fortsätta vårt arbete.

SWISH: 0735 29 63 35

Paypal:

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

1 En tanke på “Tino Sanandaji: Tyvärr talar ministern inte sanning, det han kallar ”jobb” eller ”arbete” är i själva verket sysselsättning

  1. Henrik Lilja Rönnquist Postförfattare

    “På senare tid har vi kunnat ta del av uppgifter som visar att flyktinginvandrare etablerar sig snabbare på arbetsmarknaden i dag än tidigare. Av Statistiska Centralbyråns register framkommer exempelvis att bland de flyktingar som fick uppehållstillstånd i Sverige år 2015 så hade omkring 47 procent kommit i sysselsättning tre år efter invandring. Som jämförelse kan nämnas att bland de flyktingar som fick uppehållstillstånd i Sverige år 2010 så var andelen som var registrerade som sysselsatta efter tre år i landet knappt 22 procent.
    Således tyder siffrorna på en förbättring av integrationen av flyktingar på arbetsmarknaden, även om forskning visat att nyanlända ofta har mycket låga inkomster efter det att man kommit i sysselsättning, och även om det finns skäl att tro att förbättringen åtminstone till viss del förklaras av det rådande konjunkturläget.
    Den snabbare etableringstakten bör dock inte skymma det faktum att de största utmaningarna med att integrera utrikes födda på arbetsmarknaden sannolikt ligger i framtiden.
    Ett skäl till detta är att den utrikes födda befolkningen vuxit kraftigt i storlek under 2000-talet. Vid seklets början var ungefär 1 miljon människor, eller runt 11 procent av Sveriges totala befolkning, födda utomlands. I dag är närmare 2 miljoner, eller omkring 19 procent av befolkningen, födda utomlands. Vidare har den utrikes födda befolkningen i Sverige över tid förändrats med avseende på ursprung. Låt oss ta några exempel: År 2000 var 55 000 personer av Sveriges totala befolkning födda i länder i Afrika och omkring 220 000 födda i länder i Asien. Motsvarande antal år 2010 hade ökat till 115 000 respektive 410 000. År 2018 var omkring 220 000 personer av Sveriges totala befolkning födda i Afrika medan omkring 745 000 var födda i länder i Asien.
    Att framför allt personer med ursprung i länder utanför Europa under lång tid har haft svårigheter med att etablera sig på arbetsmarknaden är väl dokumenterat. Bland människor födda i Afrika och Asien (i åldern 15 till 75 år) uppgick arbetslösheten år 2010 till 26 respektive 24 procent. År 2018 uppgick andelen arbetslösa i dessa grupper till nästan exakt samma nivåer (26 procent respektive 22 procent). Alltså i stort sett oförändrad andel arbetslösa i dessa grupper under en period då grupperna i det närmaste fördubblats i storlek.
    En central fråga under de senaste årens debatt om invandringen har varit huruvida utrikes födda utgör en kostnad för den offentliga sektorns finanser. Ett antal studier visar att utrikes födda utgör en kostnad för den offentliga sektorns finanser, och att en huvudsaklig förklaring till detta är den bristande integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden. Den kostnad den bristande integrationen för med sig riskerar på sikt att öka till följd av den utrikes födda befolkningen ökar i storlek. Vid oförändrat, och även vid marginellt förbättrat, sysselsättningsläge bland utrikes födda kommer denna kostnad att öka just därför att gruppen utrikes födda ökar i storlek.
    Ett antal faktorer förklarar den bristande integrationen av framför allt utrikes födda från länder utanför Europa. Hit hör de utrikes föddas utbildningsnivå och att utländska utbildningar ofta inte är användbara i Sverige. Vidare har utrikes föddas bristande språkkunskaper och avsaknad av sociala nätverk samt förekomsten av diskriminering betydelse. Under senare år har behovet av utbildningsinsatser, förändringar i lönebildningen och behovet av fler jobb med låg kvalifikationsnivå framförts som lösningar på den rådande problematiken och omfattande reformer är med säkerhet nödvändiga för att förbättra integrationen av utrikes födda i samhället och på arbetsmarknaden. Behovet av och kostnaderna för dessa reformer ökar dessutom i takt med att den utrikes födda befolkningen ökar i storlek.
    ”Invandring medför initialt en nettokostnad för de offentliga finanserna, men leder till intäkter på lång sikt” brukar det sägas. Detta är dock bara sant om integrationen fungerar. Som situationen sett ut de senaste årtiondena är det förvisso sant att den enskilde individen förbättrar sina möjligheter på arbetsmarknaden i takt med att vistelsetiden i Sverige ökar. Men för samhället är dock risken uppenbar att det som brukar benämnas ”lång sikt” aldrig infinner sig. I stället riskerar problemen att växa eftersom nya människor hela tiden ska integreras och den utrikes födda befolkningen växer i storlek samtidigt som arbetslösheten i de utsatta grupperna i stort sett är oförändrad.
    Människor med bakgrund utanför Europa står alldeles för ofta, av skäl som diskuterats ovan, utanför svensk arbetsmarknad. Denna grupp växer i storlek och forskning visar att de problem gruppen möter även riskerar att återkomma bland deras barn. Behovet av utbildningsinsatser och andra reformer som underlättar integrationen låter således inte vänta på sig. En hel del talar nämligen för att Sveriges största integrationsutmaningar ligger framför oss”

Kommentarer är stängda.