Professor i patologi säger att långt fler kan ha dött av corona än de som hamnar i statistiken.

| 10 april, 2020

I en debattartikel i Aftonbladet skriver Annika Dejmek professor emerita i patologi vid SUS Malmö att långt fler svenskar kan ha dött av corona då inte de som avlidit hemma inte ingår i den statistiken som Folkhälsomyndigheten rapporterar om var dag. Enligt debattören så beror inte detta i så fall på fördröjning i rapporteringen utan det beror på att det bara är dödsfall bland personer med bekräftad Sars-cov-2 infektion, som rapporteras och Sverige har utfört betydligt färre laboratorietester än de flesta övriga länder. Så de dödsfall med icke bekräftad Sars-cov-2 infektion kommer aldrig med i rapporterna.

Så hur säkra är de uppgifterna om dödsfall som Anders Tegnell eller någon av de andra på Folkhälsomyndigheten dagligen rapporterar, är det inte så att antalet avlidna kan vara 20-30-40 procent högre?
För läser man Folkhälsomyndighetens uppdaterade nationella rekommendation från 2020-04-01 så står där att provtagning ska prioriteras på personer med behov av inneliggande sjukhusvård och omsorg som insjuknat akut med feber eller luftvägssymptom utan känd orsak. Så de som sökt vård med misstänkta coronasymptom men inte är så sjuka att de behöver vårdas inneliggande skickas hem utan att testas.

Om någon av dessa dör så räknas inte de in i den statistik som folkhälsomyndigheten presenterar dagligen.
Deras död är tydligen inte så viktig för statistiken, så hur tillförlitlig är då Folkhälsomyndigheten på att deras siffror till slut kommer att överensstämma med det verkliga talet av döda i Sars-cov-2?
Likaså ska enligt riktlinjerna tester genomföras vid misstänkta fall på särskilda boenden där de äldsta och sjukaste bor, men av tidningsrapporter framgår att kapaciteten för sådana tester är bristfällig, och patienter riskerar att dö, innan det mobila provtagningsteamet anländer.
Men blir de inte testade så kommer de inte med i statistiken över dem som avlidit i Sars-cov-2 infektion, så hur tillförlitlig är då statistiken?

Annika Dejmek säger att det måste talas klarspråk, ingen som dör i Covid-19 hemma kommer att ingå i dödsstatistiken, eftersom deras Covid-19-sjukdom aldrig har verifierats. Och även om den läkare som utfärdar dödsbevis och skriver dödsorsaksintyg faktiskt skulle misstänka att dödsfallet orsakats av coronaviruset, kommer det aldrig att kunna bevisas. Hon vet vad hon talar om som som gammal patolog där hon är väl förtrogen med förfarandet vid dödsfall utanför sjukhus. I Sverige avlider ett ”normalt” år cirka 20 procent i hemmet. I knappt 40 procent av dessa fall är den underliggande dödsorsaken hjärtkärlsjukdom och någon obduktion utföres så gott som aldrig, även om den avlidne även skulle ha visat symptom på luftvägsinfektion.

Så hur säkra är Folkhälsomyndigheten att dödsfallen är vad de rapporterar, eller höftar de bara till dem?
Ännu så länge är antalet avlidna i dokumenterad Sars-cov-2-infektion inte så stort att mörkertalet skulle gå att upptäcka i SCB:s register över avlidna, vars preliminära siffror sträcker sig till den 31 mars men när antalet avlidna med bekräftad Covid-19 stiger kommer antalet döda i obekräftad Covid-19 att avspeglas i en total överdödlighet jämfört med tidigare år. I Italien har det förklarats att den stora dödligheten berott på de täta kontakter mellan gamla och unga, som kan vara smittade med mycket lindriga symptom eller vara helt symptomfria.

Och sent omsider utfärdade Folkhälsomyndigheten ett förbud mot besök på äldreboenden, men man framhärdar i uppfattningen att även de som har smittade anhöriga kan fortsätta att arbeta om de känner sig friska. Folkhälsomyndigheten borde inte vara okunnig om att symptomfria smittbärare kan sprida SARS-cov-2. Enligt en artikel i Science har 79 procent av de smittade blivit smittade av symptomfria bärare.
Så hur stort är mörkertalet?
En fingervisning får man i en studie från den hårdast drabbade regionen i Italien, provinsen Bergamo.

Där fann man att utöver de officiellt cirka 2 000 covid-19-döda i mars dog 2 400 personer fler än tidigare år i sina hem. De dog med en annan diagnos än covid-19. Och då måste man betänka att Italien har cirka fyra gånger fler sjukhussängar per invånare än Sverige, och gjorde fler test per invånare.
Så hur tillförlitlig är de siffror som Folkhälsomyndigheten dagligen rapporterar, är de kanske 20-30-40 procent lägre än den verkliga siffran döda i covid-19?
Kommer de någonsin få sin död rapporterad som covid-19 eller försöker myndigheten gömma undan dem för att hålla siffrorna nere för antalet covid-19 dödsoffer så att de kan försvara sitt agerande i denna pandemin?

Bergamos borgmästare säger i en intervju i Wall Street Journal att ”de länder som är lyckliga nog att vara 14 dagar efter oss har fortfarande tid att bygga upp ett försvar. Vi var först och vi var inte beredda. De ledare som studerar oss och inte vidtar åtgärder kommer att ha mycket att stå till svars för”.
Tänker Sverige lyssna?
Ja vi kan bara hoppas att de myndighetspersoner och ledare som studerade Bergamo men inget gjorde går stå till svars varför de inget gjorde och varför de inte lyssnade på dem som varnade om smittan. Tyvärr så tror jag inte de kommer att få något straff då de i Sverige istället för straff befordras till en högre och finare befattning.

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/wPG4eA/langt-fler-svenskar-kan-ha-dott-av-corona?fbclid=IwAR0vDHWLKId-cetLSf4_2CbNGxxk5ZnpxAKeMgUsYj01SoLiMePAhcp1Vqs

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •