2010 ville Socialstyrelsen skrota livsviktiga respiratorer, nu 10 år efteråt används de i kampen om att rädda liv av svårt covid-19-sjuka.

| 16 april, 2020

För tio år sen ville Socialstyrelsen att alla respiratorer som fanns i beredskapslagren skulle skrotas. Idag är säkert myndigheten glada för att deras förslag inte genomfördes. För nu tio år efteråt kan de drygt 300 trettio år gamla respiratorerna vara skillnaden mellan liv och död för svårt sjuka Coronapatienter.
Den lokala beredskapsöverläkaren i Västra Götaland Karl Chevalley säger: ”De är livsviktiga för oss, så jag är glad att lagren inte var avvecklade.”
Det var 2910 som Socialstyrelsen föreslog detta. De var 20 år sen kalla kriget tagit slut, och i det läget ansåg Socialstyrelsen att Sverige inte behövde några beredskapslager ned medicin-teknisk utrustning, personlig skyddsutrustning, vård- och förbrukningsmaterial samt elverk var överflödiga.

Det enda som skulle vara kvar var en del av läkemedelslagren, de skulle vara kvar som beredskap mot ett hot, mot en pandemi.
Den dåvarande enhetschef med ansvar för Socialstyrelsens krisberedskap Karl Öberg säger: “I svenska beredskapslager förr så fanns det mycket som var obrukbart. Det var det vi ville avveckla.”
Men var det bara de obrukbara materialet de ville avveckla?
Nä, det var det inte, i lagren utplacerade runtom i landet fanns bland annat drygt 300, redan då äldre, respiratorer kvar. Enligt Socialstyrelsen var de obrukbara då de krävde för mycket utbildning för att kunna användas och reservdelar var svårt att få tag i.

Istället föreslog Socialstyrelsen att man i stället kunde använda de respiratorer som fanns inom sjukvårdens dagliga verksamhet och samtidigt informera regionerna om deras ansvar för beredskapen. Men som tur var så gick inte Socialstyrelsen förslag helt igenom och de 300 respiratorerna sparades.
För vad har denna pandemin visat?
Jo, dessa 300 respiratorer är livsviktiga, de har fått en central roll i dagens coronapandemi.
Karl Chevalley regional beredskapsöverläkare i Västra Götaland säger: “De 50 beredskapsrespiratorer som levererades till Västra Götaland häromveckan är jätteviktiga, de ökar vår förmåga att ta hand om ett utökat antal patienter i intensivvård.”

Dessa 300 respiratorer rör sig i huvudsak om respiratorer byggda av tyska Siemens för ganska precis trettio år sedan. Men de är fullt funktionella respiratorer trots att de fasades ut från den svenska sjukvården två decennier sedan. Enligt Socialstyrelsen har de servats och fått smådelar utbytta. Och den enda nackdelen de har är att de är byggda med en äldre teknik där patientens andning tas över helt. Det kräver att patienten sövs ner djupare medan moderna respiratorer beskrivs som mer följsamma mot patientens egen andning.
Men vad betyder detta om de räddar liv?

Det beskedet som Västra Götaland gett nu är samma besked som Karolinska sjukhuset tidigare gett då Björn Persson, verksamhetschef för intensivvård och thoraxoperation på Karolinska sade: “Det har inte samma funktioner och prestanda som moderna respiratorer men bedöms vara tillräckligt bra för användning under rådande omständigheter.”
Men man frågar sig vad det var för fel på skyddsutrustningen som “skrotades” och slängdes efter att Socialstyrelsen 2010 bestämde att Sverige inte behövde ha några beredskapslager?
Var den utrustningen obrukbar, eller var det så att Socialstyrelsen inte trodde Sverige skulle råka ut för något som inte den ordinarie sjukvården skulle klara av?

Jag tycker det hela verkar vara mycket naivt tänkt från en myndighet som ska styra över sjukvården i Sverige. En myndighet som bestämmer över folks väl och ve. Som tur var fastnade förslaget från Socialstyrelsen 2010 om att helt avveckla större delen av beredskapslägren i statens utredningsmaskineri. Och utredningens förslag blev aldrig av och någon omfattande avveckling skedde aldrig. Men mycket av den utrustning som Sverige så väl hade behövt försvann, däribland massvis med andningsmasker som istället för att kunna användas nu hade slängts till förbränning i värmeverk.

När sen Socialstyrelsen 2018 fick regeringens uppdrag att gå igenom lagren på nytt så var tonen en annan i myndigheten. Nu ville Socialstyrelsen bevara det som fanns kvar. Men man kunde då konstaterar att huvuddelen av de stora lagren av förbrukningsmateriel fått kasseras 2017, då utgångsdatum passerats.
Så då kommer frågan varför inte detta bytts ut och förnyats, var det så att Socialstyrelsen fortfarande levde kvar i det beslut som de klubbade 2010?
Är det så att de inom myndigheten inte hade någon kontroll på dessa “krislager”?

Och nu kommer det förslag från myndigheten att lagren behöver utökas igen. Och det är väl jättebra, jag är inte emot detta utan applåderar förslaget. Men lagren hade inte behövts utökas om myndigheten inte varit så naiva att tro att i och med Sverige gått med i EU och att det “kalla kriget” var slut så skulle inget ont drabba landet.
Nu börjar Socialstyrelsen titta österut för att få förslag och inspiration, de tittar mot Finland och deras enorma beredskapslagren som består av sjukvårdsmateriel, andningsskydd och läkemedel, men också av spannmål, bensin, livsmedel och råvaror för industrin. Vår östra granne hade förstånd att inte skrota dessa lager utan de underhöll dem.

Och nu vill Karl Chevalley att Sverige tar lärdom av Finland, liksom Finland paradoxalt nog en gång tog mycket av sina lärdomar från oss.
Karl Chevalley säger: “Vi var bäst i världen på detta och Finland byggde upp det efter svensk modell och till skillnad från oss har Finland kvar sina lager. Det är dessutom inte så dyrt. Du kan ju omsätta läkemedel och materiel, det gjorde vi förut.”
Han fortsätter med att säga: “Som jag ser det är det jätteviktig att vi har beredskapslager, nationella beredskapslager med sådant förstärkningsmaterial som respiratorer och liknande. Vi får hoppas nu att statsmakterna förstår. Vi förstår det i regionerna, att vi måste ha beredskapslager.”

Så nu är det upp till Socialstyrelsen att lämna detta besked till Löfvenregeringen och få dem att inse detta är något som måste prioriteras före allt annat. För detta är viktigare än miljösatsningar som bidrag till elcyklar och “Bonus malus” för miljöbilar, det är viktigare än bidrag till nyanlända så de kan ta hit sina anhöriga. För vi vet aldrig när nästa pandemi kommer och hur dödlig den kommer att vara. Och i och med Coronapandemin har vi fått lära oss att vi inte kan lita på EU-samarbetet och de öppna gränserna. För när väl det krisar till sig så stänger de länderna sina gränser och varje land får klara sig själv, och då är det livsviktigt att vi som nation har ett beredskapslager, och kanske ett beredskaps- eller krislager som även kan försörja både viktig sjukvården som viktig industri i Sverige.

https://www.expressen.se/gt/forslaget-livsnodvandiga-respiratorer-skulle-skrotats/

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •