”Jävla Svennar’” – Ingen döms för hatbrott mot svenskar som motiv

Tommie Lindh. Foto: Privat

Så klokt Adam Cwejman skriver om det ideologiska narrativet. Om vad som för tillfället passar in och vad som inte gör det. ”Vem som är ett offer och hur ett brott beskrivs i offentligheten silas i Sverige inte sällan genom ett ideologiskt filter.”

Ett ideologiskt narrativ som berättar om vem som är det ”riktiga” offret och om vem som inte är det.

Tommie Lindh mördandes av en man med utländsk bakgrund. Ett brott, hur fruktansvärt det än må vara, som faller utanför det ideologiska narrativet i svensk media och politiska debatt. Mordet, liksom Ikea-morden, faller in under kategorin vansinnesdåd utan någon bredare annan förklaring.

Det är därför Linda Snecker tämligen obesvärat kan prata om höjda straff för sexköp med hänvisning till att det är en kriminell handling och samtidigt hävda att gängvåld (ofta en härkomst) är en omständighet samhället är skyldig till. Förövaren omvandlas till ett offer för olyckliga omständigheter. En gängkriminell, hävdar Snecker, skulle inte beröras om straffet var “ett, två eller fem år”.

Så blir Paolo Robertos brott i berättelsen ett exempel på en tidsanda som uppmuntrar oss “att stänga av empatin” medan vi exploaterar “utsatta människor och vårt ekosystem”, som författaren Inti Chavez Perez beskrev det, skriver Cewjman.

”Medan mordet på nittonåringen passerar obemärkt utan att fastna i det ideologiska filtret. Det svåra med ideologi är inte att utöva den, det är att förstå när man gör det.”

https://www.gp.se/…/ideologi-styr-sveriges-syn-p%C3%A5-g%C3…


Stöd ProjektSanning, yttrandefriheten och det fria ordet. 

Vi är tacksamma för stora såväl som små donationer.

Vi arbetar helt ideellt utan presstöd, reklamintäkter, låsta artiklar eller prenumerationer.

Varje donerad krona hjälper oss att kunna fortsätta vårt arbete.

SWISH: 0735 29 63 35

Paypal:

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •