Det är inte rimligt att vi kanske inte får återförenas med våra familjer…

| 25 maj, 2020

…skriver fyra eritreaner i SvD. Det är något provocerande med den tanken som inte släpper hos mig. Varför är det inte rimligt? Det handlar om försörjningskravet.

De vill återförenas med sina familjer. Det kan jag förstå. De flydde från politisk förföljelse och berättar hur de överlevde resan över dödens hav – Medelhavet. En fruktansvärd resa som många inte klarar men jag undrar, när de flydde, flydde de helt förvissade om att de skulle återförenas med sina familjer?

De fick veta att deras enda möjlighet att återförenas med sina familjer var att skaffa jobb och bostad. De fick arbete och bostad. Lönen var dock för låg och bostaden för liten för att uppfylla kravet om en återförening. De fick avslag, igen och igen. Nu har det gått fem år sedan de levde med sina familjer. De undrar hur länge det här ska pågå?

Som människa och förälder kan jag inte föreställa mig hur hemskt det måste vara att vara separerad från sina barn och sin fru. Men som svensk medborgare tänker jag: Om de inte uppfyller kraven tänker de sig då att vi skattebetalare ska försörja deras familjer?

Det är inte rimligt att vi ska försörja andras familjer därför att de inte lyckas uppfylla försörjningskravet. Det är inte bara dessa fyra som befinner sig i den här situationen. Det handlar om hundratals andra familjer i samma situation.

Med över flera hundratusentals asyl- och anhöriginvandringsansökningar på bara några år står vi oss slätt. De generösa och självutnämnda goda politikernas beslut har tillsist lett till förödande konsekvenser för den enskilde och för svenska skattebetalare. http://www.kristianstadsbladet.se/…/hur-ska-sverige-klara-a…

I mitt hjärta tänker jag alltid att varje människa har rätt att försöka skapa sig en framtid men de har ingen rätt i att förvänta sig att andra ska försörja dem. Särskilt eftersom det alltid handlar om att kliva över våra gränser och rätt in i vår välfärdsstat där de får rättigheter som betalas av någon annan, som i sin tur har en egen familj att tänka på. Det låter krasst men ett ständigt urholkande av vårt gemensamma påverkar familjer som lever och arbetar här och nu.

Sveriges kommuner och landsting räknar med att kostnaderna för ekonomiskt bistånd nästan fördubblas fram till 2025, delvis på grund av flyktingmottagandet. 40 kommuner beräknas behöva höja skatter nästa år.

De flesta av oss ser att migrationen innebär problem i vardagen som aldrig löses och därmed påverka oss negativt. Ett problem är att de flyktingar som kommer sällan är utbildade utan tvärtom ofta har väldigt låg utbildning. Gör det oss till monster? Jag tänker att det inte gör det. Precis som de fyra eritreanerna tänker vi på våra familjer och på våra barns framtid.

Det tar i snitt 13 år i Sverige innan hälften av de utlandsfödda kan försörja sig själva. 13 år är en väldigt lång tid. Och nu när varslen, konkurserna och arbetslösheten stiger kommer det ta ännu längre tid.

Svensk politik tvingar nu alla andra skörda det de sått; såväl väntande eritreaner som svenska medborgare. Nu befinner vi oss dessutom i en kris som accelererar snabbare än något vi tidigare upplevt. Därför kommer vi behöva stå fast vid ställda krav för det kan inte vara meningen att en välfärdsstat ska tvingas gå under för att hjälpa andra.

Men oavsett vad som görs de kommande åren kommer vi inte att komma undan volymfrågan. Sverige måste hålla antalet asylsökande lågt under lång tid framöver. Och de som inte kan försörja sina väntande familjer kan inte räkna med att andra ska försörja dem.

https://www.svd.se/for-harda-krav-for-familjeaterforening


Stöd ProjektSanning, yttrandefriheten och det fria ordet. 

Vi är tacksamma för stora såväl som små donationer.

Vi arbetar helt ideellt utan presstöd, reklamintäkter, låsta artiklar eller prenumerationer.

Varje donerad krona hjälper oss att kunna fortsätta vårt arbete.

SWISH: 0735 29 63 35

Paypal:

Författare: Madeleine Lilja

, vår ledarskribent med Magisterexamen inom media och kommunikations-vetare, samt forskarutbildning inom journalistik, 280 hp