INSÄNDARE: Patrik Andersson: Ännu ett barn som fått uppleva vanvård av en av sina föräldrar…

| 23 juni, 2020

…hur länge skall det här få fortgå och normaliseringen och relativiseringen av detsamma? Hur länge skall det heta att det bara är enstaka missbedömningar? Oppositionen har såvitt jag förstått det försökt sätta ner foten, men anklagas bara för det ena efter det andra (och frågan är också om de inte slänger sten i glashus?):

”Det är en känsla av ålderism som tyvärr smyger sig på. Samhället ser på äldre, sjuka personer som om det “ändå var dags”, fast många av de som nu drabbades av sjukdomen ändå kunde ha levt vidare kanske i månader eller år. Om bristerna i äldreomsorgen inte funnits hade många äldre levt i dag. Jag skriver den här texten i ren förtvivlan och en känsla av att alldeles för lite görs för att se till att inga fler ska drabbas på det sättet som min pappa.”

https://www.aftonbladet.se/…/alskade-pappa-varfor-skyddade-…

Jag har själv en pappa som är 88-år gammal och dement. Han vårdas i trappan bredvid av min 80-åriga mamma. Sedan han fick diagnosen för några år sedan så har han överlevt lungemboli, sepsis, cancer, otaliga urininvägsinfektioner, flera fall, svår influensa, osv. Pappa har dock inte påtalat något annat än att han vill leva! Pappa är inte palliativ och han har ännu inte blivit infekterad. Idag skrev min mamma så här till mig (dom är VC):

“Dom ringde ju och sa att pappa inte skulle få syrgas utan palliativ vård. Vi tar det på allvar vi är inte i några affärer eller träffar folk. Hemtjänsten har visir. Jag kommer nog att drabbas men jag är ju gammal. Jag är livrädd för detta men vad ska man göra. Jag mår så dåligt själv nu……..”

Dottern: En känsla av ålderism smyger sig på
Patrik Andersson

DONERA

Stöd oss – för yttrandefrihet och det fria ordet.

Vi har inte presstöd, reklamintäkter, låsta artiklar eller dyra prenumerationer.

Varje skänkt krona är betydelsefull.

SWISH: 0735 29 63 35

Paypal:

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •