3192: Konsten på väg

| 11 januari, 2021
Cirkapris $175 (onumrerad upplaga)

Hur skall det ny bli med konsten framöver? För någon vecka sedan tecknade Dan Jönsson några tankar om detta under rubriken ”Konsten kan ses som ett livsmedel bland alla andra”. DN – låst artikel. Rubriken hänger samman med kollektivet Kultivator på Öland i något som Jönsson betecknar som ”gränslös konst och ekologisk aktivism”. Och: ”Samtidigt bedriver Kultivator en högst konkret jordbruksverksamhet, som de insisterar på att se som en integrerad del av konstprojektet – och vice versa. Allt enligt en estetisk och ekonomisk helhetssyn där konsten inte längre betraktas som ett objekt för finansiell spekulation, utan som ett livsmedel bland andra. ”Som det sägs i samband med en utställning 2010: ”ingår i en internationell rörelse av tankar, experiment, praktiskt arbete och akademisk analys som verkar för att jordbruk och konst ska (åter)förenas.”

Att göra jordbruksverksamheten till konst är ingen större sak. Readymaden har funnits i 100 år och är sedan åtskilliga decennier allmänt accepterad: Konstnären säger att detta är konst och då är det konst. Men det där är klassifikation och mindre intressant. Kvalitet är saken och då krävs det mer. I det här fallet vill man förena jordbruk och konst. Är det ett bra koncept? Knappast. Alla försök för konsten att förena sig med det ena eller andra har slutat med att konsten genomför en crossover och hämtar något utanför konsten till konsten. Något som konstvärldens aktörer kan finna intressant. Att skilja på konst och icke-konst är förutsättningen för att konsten skall ha sin identitet. Utan den finns det ingen konst alls men vi behöver inte vara oroliga, konsten har klarat sig länge och även om det numera ständigt görs försök att ta sig in i den allmänna verkligheten. Det har aldrig lyckats främst av den anledningen att konsten kräver alltför mycket och att dess gränslösa ambition är svår att förstå för utomstående och inom politiken. Angående det ovan angivna intresset att konsten inte skall betraktas som ett objekt för finansiell spekulation är det nog så viktigt att förtydliga den punkten. Konsten är ett dåligt investeringsobjekt och även om det existerar fantastiska prissummor på en del konstverk är det en oerhört smal sektor. Mer än 99 % av konstnärskåren skulle ha varit glada om deras verk hade varit föremål för finansiell spekulation. Alltså borde ambitionen vara tvärtom, att öka intresset för den finansiella spekulationen.

Om man t ex är intresserad att bedriva och sprida en politik kring en ekologisk helhetssyn är konsten ett mycket dåligt alternativ. Förutom inom konstvärlden där man kan räkna med att kritikerna huvudsakligen är positiva eftersom ärendet är ”angeläget” och innebär att någon ”tar ansvar”. Dan Jönsson avslutar med ett verk av Yoko Ono “Ett hål att se himlen genom”. Receptet till det uttalandet är det gamla välkända “Konstnärerna lär oss att se”. Det ligger något i det förutsatt att ett intresse finns eller kan väckas hos en betraktare. Jag tror inte att det går att komma förbi att det först och främst handlar om formen, detaljer och komposition eller en överraskande idé inte har någon bestämd mening. Mening får var och en skapa på egen hand.

Lars Vilks


Vi behöver ditt stöd!

Donera till oss – för yttrandefrihet och det fria ordet.

Vi har inte presstöd, reklam låsta artiklar eller dyra prenumerationer.

Varje gåva är betydelsefull.

SWISH: 0735 29 63 35

Paypal:

  • 1
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Författare: Lars Vilks

konstkritiker och tidigare professor i konstteori vid Kunstakademiet i Bergen 1997 – 2003

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.