Bröder misshandlade tågvärd med 20-tal sparkar och slag mot huvud och kropp. Straffet: Samtal och samhällstjänst

| 5 april, 2021

“Tågvärden Mattias Nasser klev in i tysta kupén på Skånebanan en eftermiddag i november – efter det förändrades allt.

Minuter senare misshandlades han av två bröder, som inte kunde acceptera att det ena blivit tillrättavisad.

Klockan är strax efter 15.00 och Pågatåget ska strax ankomma till Bjuv när Mattias ber en tonårskille i den tysta kupén att sluta prata i sin mobiltelefon.

Övervakningsbilder visar hur de efter ett samtal lämnar kupén tillsammans.

Samtidigt ringer den yngre killen en samtal till sin äldre bror som sitter i en annan del av tåget.

I en smal gång övermannar de Mattias, som är på väg till personalkupén. Vittnen ser hur männen matar ett 20-tal sparkar och slag mot hans huvud och kropp.”

Svt

  • 2
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

2 tankar på “Bröder misshandlade tågvärd med 20-tal sparkar och slag mot huvud och kropp. Straffet: Samtal och samhällstjänst

  1. Göran

    Dom har enligt lag rätt till tolk under dessa samtal…
    Skulle ju vara spännande att vara en fluga på väggen när de skall “samtals med”.
    Om de nu dyker upp till samtalen, vilket sannolikheten för att de gör är ett tal mycket nära noll.

    Svar
  2. Tage Sundin

    Mja, som framgår av referatet har en (den äldre) dömts till samhällstjänst och en (den yngre) till ungdomsvård (ett antal samtal vid socialtjänsten).

    Samhällstjänsten administreras av kriminalvårdens frivårdsorganisation. Om den dömde inte fullgör domen finns (i teorin) skyldighet att informera vederbörande åklagare om det, varefter domen i påföljdsdelen kan ändras.

    Även socialtjänsten har skyldighet att underrätta åklagaren om den dömde inte följer det vårdkontrakt* han eller hon skrivit under. Vid den eventuellt nya domstolsförhandlingen i påföljdsfrågan händer dock erfarenhetsmässigt inte mer än att

    A) den dömde uttalar att han eller hon fortsättningsvis ska sköta domen bättre varför ingen påföljdsändring sker, eller

    B) att han eller hon istället döms till dagsböter (som oftast inte betalas…).

    Den svenska straffrätten bygger på en allmän princip att reella straff skall undvikas så långt det är möjligt och framförallt när brottslingen inte hunnit fylla 18 (eller 21) när brottet begicks. Det finns olika uppfattningar om detta är bra eller dåligt. Min egen uppfattning är att svenska domstolar som följd av lag och praxis till stor del sysslar med ren nonsensverksamhet som alltför ofta inte resulterar i något annan än saft-och-kakor-straff!

    *förutsättningen för ungdomsvård är ett vårdkontrakt där den misstänkta personen givit sitt medgivande till den vård/behandling som socialtjänsten planerar.

    Svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.