Explosion av brott i Sverige: Hur ofta kommer sprängämnen till användning?

| 30 september, 2021

Fram till den 15 september i år har svensk polis klassificerat 60 explosioner som ”fara för allmänheten”.

Av dem inträffade de flesta i region södra Sverige (26), följt av Stockholm (20) och västra Sverige (10), med två vardera i centrala- och östra regionerna.

Dessa siffror inkluderar inte ytterligare 49 polisanmälningar om förberedelser för bombexplosioner och sju detonationsförsök.

Dessa siffror tyder på en liten nedgång från förra året, då det förekom 107 detonationer enligt polisens statistik, och från 2019 när siffran var 133.

Andra uppgifter ger vid handen att det var 236 bombattacker/explosioner i Sverige under 2019. Skillnaden i rapportering beror på att statens officiella siffra om 133 sprängningar baserats på de explosioner som svenska bomskyddet undersökt på plats. Övriga explosioner undersöktes av lokal personal och kunde då uteslutas från den officiella rapporten. En bra illustration i konsten att leka med statistik.

Termen ”detonationer” används istället för bomber eftersom det täcker en rad explosiva material. Detonationer låter också snällare i folkmun. Ungefär som att det inte är lika farligt som bomber.

Men även om det finns tecken på en nedgång i antalet detonationer är Göteborgsincidenten en del av en trend mot större, farligare explosioner.

Den kraftigaste explosionen i Linköping i juni 2019, beskrevs som 30 till 40 gånger kraftigare än vid tidigare attacker, och enligt polisen var det ett ‘mirakel’ att ingen skadades allvarligt.

Även om orsaken till sprängningen i Göteborg ännu inte har konstaterats, är många av detonationerna allmänt kopplade till kriminella gäng, inklusive motorcykelgäng och nyare gatugäng. Kriminologer har tidigare berättat för The Local att svenska gäng blir mer hänsynslösa och villiga att använda våld, med sprängningar som blir kraftigare med tiden.

”Om tidigare skjutningar kanske skedde med ett skott i benet så handlar det idag om AK47:or, handgranater och bomber som vi inte sett förut. Jag skulle säga att det är det största paradigmskiftet vi ser – de är mer hänsynslösa, de verkar inte bry sig om konsekvenserna, säger Amir Rostami, polisintendent som blev socionom med fokus på kriminella gäng, till The Local 2019.

För några år sedan var de vanligaste sprängämnena i Sverige importerade bangers och handgranater från Balkan. Men under de senaste åren har plastiska sprängämnen, t.ex. C4, alltmer använts och de har resulterat i kraftigare sprängningar.

”Vi har sett en förskjutning från handgranater mot hemmagjorda bomber eller IED, improviserade sprängladdningar. Bomberna sträcker sig från enkla konstruktioner, fyllning av en termos med sprängämnen och stubintråd, till mer avancerade med fjärrstyrd utlösare, säger Stefan Hector, som lett en tidigare polisinsats för att ta itu med ökningen av skjutningar och explosioner i Sverige, till The Local 2020.

Jämfört med vapenvåld – som också har ökat i Sverige, särskilt i samband med gängkonflikter – är sprängämnen lättare att använda och lämnar också mindre bevis efter sig.

Om man ska tro på och ta intäkt i BRÅ:s utredningar, som har varit ytterst få, så är Sveriges brottslighet fortfarande en av de lägsta i världen. Vi vet att så inte är fallet men uppenbarligen har tidningen The Local baserat följande kommentar med utgångspunkt från dessa: “Sedan 1990-talet har den totala mordfrekvensen sjunkit, men antalet mord kopplade till kriminella gäng har ökat och höga poliser har erkänt att det inte finns någon motsvarighet till den stigande trenden i explosioner och vapenvåld på internationell nivå.”

Åke Johansson för Projekt Sanning, 201/09/30
https://www.thelocal.se/20210930/how-often-do-explosions-happen-in-sweden
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

1 En tanke på “Explosion av brott i Sverige: Hur ofta kommer sprängämnen till användning?

  1. Göran

    “svenska gäng blir mer hänsynslösa och villiga att använda våld”. Ja det är väl märkligt vad Kalle och Nisse har anpassat sig och använder samma vapenlåda som flitigt används i MENA länderna och på Balkan.
    För att inte tala om de ökända Los Suecos på Costa del Sol. Där pratar vi våldskapital i den gruppen, men vi pratar knappast svenska med dem.
    Men det är en bit kvar till smällen i Beirut.
    Undrar vad Charles-Ingvar “Sickan” Jönsson sagt om den?

    Svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.